Klassiskt & Asiatiskt
Till katalogen
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 8-10 december 2021
Nr. 400 Kabinettskåp Karolinsk barock. Bär påskrift och daterat med bläck på bakstycke till lönnlåda ”D. Granquist år 1712/1718”. Rak form med brutet krön. Svärtad ek, furu och gran. Besatt med graverade plattor i horn. På dörrarna motiv ur Gamla Testamentet. Den övre till vänster föreställande hur Gud skapar Eva av Adams revben medan han ligger i djup sömn, den övre till höger visar hur Gud förbjuder Adam och Eva att äta frukten från Kunskapens träd, den nedre till vänster föreställer Eva ätandes frukten efter att ha blivit lurad av ormen, den nedre till höger visar hur ängeln fördriver Adam och Eva ur Edens lustgård. På skåpets kortsidor motiv ur Passionshistorien. Bakom skåpdörrarna 15 stycken lådor samt två stycken bakomliggande lönnlådor. Lådorna med graverade motiv föreställande samer, delvis hämtade ur Johannes Schefferus verk Lapponia från 1673. Krönets låda med plattor föreställande fåglar samt flankerande konsoler. Nederdelen med en låda med plattor föreställande till vänster en enhörning, centralt en björn och ett lejon samt till höger en hjort i språng. Invändigt samt utvändigt med dekor av hopplister. Lådornas insidor klädda med marmorerat papper. Bredvid signatur på ena lönnlådans bakstycke även noterat i blyerts ”Reparerat af A. F. Westerling år 1866”. L 49, B 27, H 61 cm.
Det finns ytterligare tre snarlika skåp i offentliga museisamlingar – Nordiska museet (NM.0062320), Skoklosters slott (inv. nr. 3160) samt det s.k. Maunuskåpet på Norrbottens museum (inv. nr. 000136). Det förekommer även liknande arbeten i form av små skrin (se ex. Nordiska museet, NM.0262417, NM.0147441A-B).
Uppsala Auktionskammare tackar Magnus Green för beskrivning av skåpets motiv.
100.000 – 150.000 SEK
€ 10.000 – 15.000
Johan Knutsson, Kabinettskåp på Skokloster, Skokloster slott, 1985.
Reinhold Odencrants, “Maunu-skåpet i Norrbottens museum”, Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok, Norrbotten, 1938, Luleå, 1938, s. 81‑94.
Johannes Schefferus, Joannis Schefferi Argentoratensis Lapponia …,Francofvrti ex officina Christiani Wolffii typis Joannis Andreæ, Anno M. DC. LXXIII., 1673.
Johannes Schefferus, Lappland, Almqvist & Wiksell, Uppsala, 1956.
Sigurd Wallin, Nordiska Museets möbler från svenska herremanshem, Stockholm, 1931, del 1, s. 30‑31.
Under barocken var kabinettskåp, med sin rikedom av större och mindre fack och lådor, en viktig statusmöbel. Skåpen är vanligen försedda med två större dörrar som när de är stängda döljer lådinredningen. De är dekorerade med snidade, skulpterade, målade och inlagda ornament och figurer. De många lådorna fylldes ofta med åtråvärda föremål, inte sällan exotiska naturalier och andra ting från fjärran länder. Skåpens figurmotiv hämtades framför allt från Bibeln eller den latinska diktningens framställningar av antikens gudar och hjältar. Just detta skåp har däremot bibliska bilder kombinerade med samiska motiv. Ytterligare tre kända skåp, alla i museisamlingar, är dekorerade på ett liknande sätt. Sannolikt är samtliga skåp tillverkade vid en gemensam, inhemsk verkstad. En viktig ledtråd, i form signaturen ”D. Granquist år 1712/18”, påträffades vid katalogiseringen av auktionens skåp. Signerade möbler från barocken är mycket ovanliga. Om denne Granquist var verksam i huvudstaden eller i någon mindre landsortsstad har hittills inte kunnat beläggas. I bevarade förteckningar över Stockholms snickarämbete (mästare och deras arbetsfolk) från perioden 1709-1712 återfinns varken någon mästare eller gesäll med detta namn (SSA, Ämbets- och Byggningskollegium). I en mantalslängd (Stockholm) från 1711 omnämns en gesäll vid namn Granqvist, men han var verksam som instrumentmakare. En närmare undersökning av de andra bevarade skåpen bör kunna ge fler ledtrådar.
Skåpets bibliska motiv är hämtade både från Gamla och Nya Testamentet. Dörrarnas utsidor visar Evas skapelse, Gud förmanar Adam och Eva att inte äta av frukten från kunskapens träd, Syndafallet och Utdrivandet ur paradiset. På skåpets sidor ses Jesus i Getsemane, Korsfästelsen, Jesu uppståndelse och Guds lamm. Bildprogrammet är fullt genomtänkt. Från Gamla Testamentet har man tagit uppbyggligt varnande scener som syndafallet och utdrivandet ur paradiset. Från Jesu liv kommer bilder från passionshistorien. Följden av syndafallet drabbar hela mänskligheten. För att lyfta denna förbannelse från människorna måste i tidens fullbordan Jesus offra sitt eget liv, vilket återges på ena kortsidan av skåpet. Bilden av Guds lamm – Agnus Dei – med segerfanan understryker att Jesus är offerlammet som genom sin död skall sona mänsklighetens synd. En av scenerna på den motstående sidan visar även hur Jesus stiger ur graven, också där med segerfana.
Dessa bilder hörde till grunden för tidens världsuppfattning. Mycket mindre känd var den värld som skåpets insida visar. Här möter bilder av samer, delvis hämtade från Johannes Schefferus stora och för sin tid märkliga verk Lapponia. Här framställs samernas levnadsformer, deras försörjning, hantverk och religion. Bland bilderna finns en som visar en släde – ackja – med ren som dragdjur (jämför Schefferus 1673, s. 270), medan en annan visar hur en man fäller en ren med sin pilbåge. På ytterligare en bild sitter en annan man koncentrerad och tillverkar tenntrådar invid sin kåta (jämför Schefferus 1673, s. 264). På dörrarnas insidor finns en man med yxa respektive en kvinna med ett barn i en vagga (jämför Schefferus 1673, s. 214). Den gamla religionen återges på en bild med en nåjd med sin trumma; på en annan bild ligger han utsträckt på magen, försänkt i trans, med trumman på ryggen (jämför Schefferus 1673, s. 139). Nåjden var den viktiga länken mellan människorna och gudarnas värld. För de svenska myndigheterna var det en central uppgift att kristna samerna, vilket bland annat innebar att användningen av trumman förbjöds helt. Ett annat möte mellan samer och svensk förvaltning illustreras i en bild av skatteindrivning. Framgången av kristnandet visas i en bild nertill på skåpet av hur samerna vandrar till kyrkan. Det torde röra sig om ett bröllopståg, med en brud med krona till vänster, ledsagad av två män (jämför Schefferus 1673, s. 290).
Skåpet, daterat 1712/1718, ger alltså en bild av samernas värld, insatt i den allmänna kristna världsbilden. Det gällde att foga in dem i det svenska riket, med tidens hårdhänta medel. Flera av bilderna är gjorda efter tidens mest omfattande skildring av samerna och dess illustrationer eller allmänna beskrivningar, nämligen Lapponia av Schefferus, skriven på latin. Först 1956 trycktes den i en svensk översättning. Däremot hade den översatts till flera europeiska språk redan kort efter den första tryckningen. ■