Auktion: Modernt & samtida
Till katalogen
Klubbad för 420.000 kr vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 16-18 juni 2020
Nr. 586 Edvin Öhrström (1906‑1994) Vas. Orrefors 1939. Ariel. Signerad samt daterad ORREFORS SWEDEN ARIEL No 135 E Öhrström 1939. Klotformad med stiliserad dekor av krokodil, orm och duva under lysande sol mot röd fond. H 16, Ø 18 cm.
200.000 – 300.000 SEK
€ 19.000 – 28.000
En vas med likadan dekor som auktionens Ariel visades på världsutställningen i New York 1939.
Helmut Ricke & Ulrich Gronert, Glas in Schweden 1915-60, 1987,
jämför med Ariel nr. 167 från 1939 med likadan dekor, kat. nr. 208, s. 142.
Märta Holkers & Folke Holmér, Edvin Öhrström: skulptör i glas, 1991, jämför s. 125.
Alastair Duncan, Orrefors glass, 1995, jämför s. 147.
Edvin Öhrström kom till glasriket en sommardag 1936. Att den unge skulptören, som då knappt kunde någonting om glas, kom att hamna på det internationellt uppmärksammade glasbruket i Orrefors var tack vare hans gamla lärare på konstakademien, Nils Sjögren. Glaskonstnären tillika brukets dåvarande verkställande direktör Edward Hald hade skrivit ett brev till Sjögren där han lät meddela att han ville engagera en ung skulptör som konstnärlig medarbetare vid bruket. Sjögren ringde då till sin före detta elev Edvin Öhrström om erbjudandet att åka till Småland för att arbeta med glas. Argumentet som avgjorde saken var emellertid att han skulle få betalt. Öhrström själv har kommit att återberätta det som att “Gate och Hald ville ha en skulptör och eftersom det bara var jag kvar i stan den sommaren sökte Hald upp mig. Han satt på sängkanten och pratade glas. Jag hade aldrig träffat någon som var så fascinerad av glas.”
Öhrströms inledande arbete bestod av drejat glas, en teknik som ligger honom naturligt som skulptör, att arbeta med kraftigt material och ge det form. Han var också förespråkare för rena linjer och led av att se hur många glaspjäser skars sönder genom slipning. Vid nyåret 1937 började Öhrström arbeta med en helt ny och ytterst komplicerad teknik som innebar att han kunde formge luftblåsor inne i glasväggen. Utöver Öhrström och även formgivaren Vicke Lindstrand så bör kanske framförallt glasmästare Gustaf Bergkvist nämnas i sammanhanget då han var avgörande i processen att utveckla tekniken. Edward Hald döper entusiastiskt denna nya teknik till Ariel efter den svävande luftanden i Shakespeares drama ”Stormen”. Det första exemplaret som framställdes i arielteknik kallas nu ”Sol i havet”, där ett myller av svävande luftbubblor fyller glaset med stor dekorativ verkan. På vårkanten 1937 utvecklades tekniken, där graal- och arielteknikerna kombinerades för att skapa Arielglas i färg, av vilka ett antal följde med till världsutställningen i Paris senare samma år.
De första tio åren tillverkade Orrefors omkring 375 Arielglas, den stora majoriteten av dessa formgivna av Öhrström. Av dessa är det svårt att avgöra hur många som kom ut i handeln. Auktionens vas, Ariel no 135, komponerades under det milt sagt händelserika året 1939. På två år har han bemästrat tekniken och fullt ut lärt sig förutsättningarna för att arbeta med glas. De inneslutna luftblåsorna är här skickligt formade till stiliserade, närmast naivistiska figurer. En vas med likadan dekor som auktionens vas visades på världsutställningen i New York 1939. En duva flyger genom landskapet. En krokodil tittar upp i vattenbrynet. En orm slingrar sig bland blommor och gräs. Allt under en starkt lysande sol mot en livligt röd fond som återkommer i ett flertal av Öhrströms arbeten från tiden. Auktionens vas är ett iögonfallande mästerskap i tekniken, ett glödande möte mellan luft och eld format efter en ung skulptörs fantasifulla visioner.
Om Orrefors nydanande arbeten, och tiden under vilka de är sprungna, skriver Gustaf Näsström i tidskriften Form år 1940: “Arielglaset utgör just nu den märkligaste nyheten inom Orrefors produktion, och Graalglaset har tillvunnit sig ett förnyat intresse. Bägge dessa tekniker ha sin begränsning, som man lätt kan frestas att överskrida, och sina uppenbara risker, men Graalglaset har under mer än två decennier visat sig förbluffande utvecklingsbart och Arielglaset lockar med rika landvinningar för en tekniskt skolad konstnärsfantasi. Vi få vackert lov att vara tacksamma för den vägröjande verksamhet Orrefors driver på dessa områden, och en mångårig erfarenhet garanterar, att brukets ledning inte ger sig, förrän den avtvingat dessa sinnrika tekniker fullödiga och bestående skönhetsvärden. Medan ett nytt världskrig rasar … “