Auktion: Klassiskt
Till katalogen
Som en av sin generations mest talangfulla konstnärer valde Jenny Nyström en annan väg än sina samtida konstnärskollegor. En väg som skulle leda henne till nya, outforskade platser inom den svenska konsten och öppna dörrarna till en ny typ av måleri. Jenny Nyström blev vår första illustratör och genom henne har vi alla fått sinnebilden av hur våra svenska högtider traditionsenligt skall firas. Hon kallas ofta för jultomtens mamma och genom sina kärleksfulla barnbilder har hon för alltid målat sig in i våra hjärtan. Jenny Nyström var den sanna pionjären och entreprenören; djärv, modig och självständig nog att våga se det som ingen annan tidigare sett. Många är de som betraktat hennes konst som banal och inställsam men i själva verket är hon nog den konstnär som idag är mest välkänd av vårt lands invånare. För alltid älskad, uppskattad och en del av vår svenska folksjäl.
När Jenny Nyström övergav sin lovande karriär som målare var det ett medvetet val. Som familjeförsörjare var hon beroende av de inkomster som illustrationerna gav. Hon var en synnerligen självständig och handlingskraftig kvinna som verkade i en brytningstid på många sätt. Hon vågade gå sin egen väg och gjorde det rakryggad. Med en gedigen konstnärlig utbildning i grunden framträdde hon i unga år som en mycket lovande konstnär. På Konstakademien kom hon som ung flicka självklart in och utmärkte sig tidigt. Kvinnliga studenter hade bara accepterats av det konservativa lärosätet i omkring tio år och hon blev en av de första kvinnorna att helhjärtat ägna sin framtid åt konsten.
År 1881 var ett viktigt år i Jenny Nyströms tidiga karriär. Detta år var ämnet för akademiens pristävling ”Gustav Vasa som barn inför kung Hans”. Jenny Nyström presenterade en imponerande komposition som belönades med den eftertraktade Kungliga medaljen. Detta möjliggjorde en studieresa till Paris där hon studerade vid de för tiden mest tongivande akademierna, hon utvecklades till en mycket kompetent målare vars alster bland annat visades på Salongen. År 1881 var också året då Viktor Rydbergs dikt Tomten skulle tryckas i Ny Illustrerad Tidning. Jenny Nyström hade redan tio år tidigare som tonåring läst Rydbergs saga Lille Viggs äventyr på julafton i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning och blivit så inspirerad att hon gjorde några teckningar som hon skickade till redaktionen. Detta ledde till att Nyström fick uppdraget att illustrera Lille Vigg i bokform 1875. Den inflytelserike författaren Rydberg valde så återigen att ge uppdraget till Jenny Nyström att illustrera hans tomte och genom dessa båda föddes därmed bilden av vår svenska tomte.
Tiden Jenny Nyström spenderade i Paris blev också avgörande på flera olika sätt. Hon träffade sin blivande make Daniel Stoopendaal och fick också upp ögonen för olika typer av gratulations- och hälsningskort som var på modet att skicka till släktingar och bekanta. En idé om att introducera sådana i hemlandet presenterade Nyström för Bonniers som ej nappade, det gjorde dock Axel Eliassons konstförlag i Stockholm. Hemma i Sverige anslöt sig Jenny Nyström till Opponenterna och Konstnärsförbundet, hon kom dock aldrig att bli en särskilt aktiv medlem, hon hade helt enkelt för mycket uppdrag att hänge sig. Jenny Nyström har beskrivits som en synnerligen driven och produktiv kvinna som hela tiden sökte nya arbeten, maken var sjuklig och familjen med den lilla sonen Curt (född 1893) levde därför av de förtjänster som Jennys uppdrag gav. Tidigt insåg hon vikten av en slagfärdig omslagsillustration till olika tidskrifter och hon kom snart att bli den tongivande illustratören i Sverige. Jenny Nyström accepterade de flesta uppdrag hon tillfrågades om och sägs alltid ha inlett sina brev med några ursäktande rader om varför hon var sen med leverans av beställda uppdrag, eftersom hon hela tiden åtog sig mer än vad tiden räckte till för. I viss utsträckning fortsatte hon även att måla självständiga kompositioner i olja men främst var det akvarellerna som beställdes av olika förlag och tidskrifter som kom att utgöra hennes huvudsakliga produktion, vilken omfattar tusentals alster.
En person som var mycket viktig som beställare av Jenny Nyströms illustrationer var Kristina (Stina) Quint, från vilkens samling flera av auktionens kompositioner kommer. Stina Quint var en folkskollärare som år 1892 grundade Folkskolans barntidning, numera känd som Kamratposten. Tanken med tidningen var att ge ”folkets barn” god och billig läsning i ”en bok som aldrig tar slut” och hon lyckades engagera många författare och illustratörer, däribland Jenny Nyström. Andra utgåvor såsom jultidningen Julklappen och julboken Guldslottet är bara några av de titlar som Quint också stod bakom och blev därmed en av Sveriges mest framgångsrika förläggare på barnboksområdet och bidrog till barnlitteraturens blomstring under decennierna kring sekelskiftet 1900. Quint var dessutom politiskt aktiv och engagerad sig i kampen för kvinnors rösträtt.