Aktuella auktioner
Se datum och information
Klubbades för 100.000 kr vid Uppsala Auktionskammare Internationella Kvalitetsauktion 13-15 juni 2018.
177. Torsten Jovinge (1898‑1936). ”Holmar i en älv”. Signerad Jovinge. Olja på duk, 61 x 50 cm.
Proveniens:
Gåva till byggmästare Josef Hellström, Heko AB.
Därefter genom arv till nuvarande ägare.
Utställd:
Josefssons konsthall, ”Torsten Jovinge: Oljemålningar”, 21 april – 4 maj 1933, kat. nr. 21.
FOKUS
Torsten Jovinges liv är en berättelse om en konstnär som gick sin egen väg med en klart markerad vilja att finna en egen stil. Hans akademiska bakgrund faller på många sätt inom ramen för en klassisk skolning. Han var elev vid Carl Wilhelmsons målarskola där han lärde sig måleriets hantverk men undvek att falla för den impressionistiska naturalism som läraren företrädde. Han behöll samma artistiska integritet då han avrundade sin utbildning med ett halvår i Paris. Inte ens den berömde kubisten André Lhote i Paris kunde där förmå honom att ansluta till sin linje. Jovinge började istället forma sin egen vision som kom att förmedlas genom hans numera karaktäristiska måleri under 1930-talet. Inspirationen till denna inhämtade Jovinge istället från en rad olika källor där han kunde finna den renodlade planen och de raka linjernas skönhet. Utbildningen hos Lhote innefattade även självstudier på stadens museer och konstgallerier och under paristiden kom han i kontakt med den internationella avantgardekonsten i nysaklig och postkubistisk anda, vilket kom att bilda utgångspunkten för hans egna mogna måleri. Han besökte ofta det egyptiska museet där han såg en enkelhet i form och färg som motsvarade hans egna visioner. Under skoltiden träffade han även konstnärskollegan Stella Falkner som han gifte sig med. De bosatte sig i Menton vid franska Rivieran i ett år och där blev de medlemmar i en liten svensk konstnärskoloni som bestod av Jerome och Märta Zetterqvist, Martin Åberg och Bo von Zweigbergk. Jovinge lärde också känna många tongivande gestalter inom den funktionalistiska arkitekturen som kom att inspirera hans måleri.
Efter hemkomsten till Stockholm påbörjar han, med sina sydfranska skisser och målningar som underlag, den puristiska utveckling, som leder till ett konstnärligt genombrott. Stockholmsutställningen 1930 blev en befriande brytpunkt för konstnären. Jovinge var på många sätt ett barn av sin tid då han fann inspiration och släktskap hos funktionalismens estetiska intentioner. Hans målningar från perioden bildar visuella manifestationer för funktionalismens pionjärgeneration och de optimistiska förhoppningar som de hyste om en ny och bättre värld. Detta inspirerade till ytterligare stränghet och klarhet i form och komposition.
Torsten Jovinges formspråk korrelerade med konstnärskollegan Otto Gustaf Carlsunds arbete vid samma tid och purismen kom att tas upp inom den konkreta rörelsen som Carlsund var med om att skapa. Konkretismens fokus på de rena formelementen och strävan efter absolut klarhet fann en sann bundsförvant hos Jovinge som i sina verk renodlade allt från linjer och perspektiv. Carlsund var i sin tur en av dem som tidigt såg Jovinges begåvning. Han beskrev målaren som en benhård purist i Le Corbusiers anda ”Han ville låta de rena volymerna tala sitt kyska språk direkt till människorna: han föraktar förmedlade passager och insmickrade clair obscure”.
Torsten Jovinge ställde ut för första gången 1933 på Josephsons konstsalong, där den nu aktuella målningen var en av 22 utställda verk. Debutanten fick många uppskattade omdömen av konstkritikerna. Gustaf Näsström skrev i Stockholmstidningen att ”resultatet av hans intelligenta staffliarbete blir en dekorativ bildverkan på grundvalen av metodiskt sovrade verklighetsintryck” och att hans verk visade på ”en djärv och spänstig vilja experimentera, vilket är starkt av nöden just nu”. Utställning blev dock inte den succé som Jovinge hade hoppats på. Även Jovinge hade utvecklat sitt formspråk och sin vision innan publiken var redo. Tre år efter sin debututställning dog Torsten Jovinge i Sevilla, med all sannolikhet mördad och blev den förste svensken att dö i det spanska inbördeskriget.
Auktionens Holmar i en älv är utförd i den för konstnären typiska puristiska stil och med det formspråk och kolorit han använde i de kända stockholmsmotiven från åren kring 1930. Målningen är ovanlig i det avseende att det kanske är konstnärens enda renodlade landskapsmotiv från denna tid. Här låter konstnären naturen tala fritt och låter de dynamiska volymerna tala till betraktaren.