Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion 14 – 18 Juni 2022
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 14 – 18 juni 2022
Nr 778 Stefan Johansson (1876-1955). ”Skuggor i sängvrån”. Signerad och daterad Stefan -44. Akvarell på duk, 63 x 49 cm.
400.000 – 600.000 SEK
€ 38.000 – 57.000
Lace Gallery, London.
Sotheby’s, New York, 23 oktober 1990, kat. nr 225.
Privatsamling.
Sotheby’s London, 13 juni 2002, kat. nr 175.
Åmells konsthandel, Stockholm.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Fem år svensk konst 1939-1944”, SAK 1945, kat. nr 199, med titeln ”Skuggor i sängvrån”.
Folke Holmér, En bok om Stefan Johansson, 1958, jämför med svartvitt fotografi av konstnärens sängvrå s. 55 samt akvarellerna “Sängvrån I”, 1939 och “Gul lampa”, 1945, avbildade s. 108 respektive s. 115.
Stefan Hammenbeck, Stefan Johansson. Bara tiden och livet förslog, 2007, jämför med fyra andra versioner av “Sängvrån”, daterade 1939, 1942, 1945 och ca 1945, avbildade s. 12-15, där motivet också behandlas av författaren i bildtexterna.
Få är de som på ett så unikt sätt har tolkat och avbildat ljuset så som Stefan Johansson. Värmlänningen fann sitt eget uttryckssätt med hjälp av en alldeles speciell teknik – akvarell målad på en behandlad linneduk.
Stefan Johansson var i stort sett självlärd men deltog i kurser vid Tekniska skolan och några månaders studier vid Konstakademien. Realism var hans signum och porträtten, särskilt av modern, kom att bli utmärkande liksom de förtrollande landskapsbilderna. Från mitten av 20-talet och under återstoden av hans liv skapade Johansson sina unika ”ljusbilder”. Ljusbilderna kan delas upp i tre kategorier; det ensamma levande ljuset, månen eller gatlyktans sken i natten samt ljuset och skuggbildningar från lampans sken i hemmet som utvecklades till ”ljusavskärmningar”. Det är just dessa nästintill magiska ljusbilder som hör till Johanssons viktigaste bilder. Det ensamma levande ljuset blev ett motiv hos Stefan Johansson omkring 1925-26, och har av somliga tolkats som en hyllning till hans moder som gick bort 1924. Modern, som spelade en stor roll i Johanssons liv, förekom ofta i hans porträtt och var den person som kanske hade ”lyst” starkast i konstnärens liv.
Johanssons säregna teknik med akvarellfärg på duk tycks ha varit resultatet av och den viktigaste lärdomen från hans resor till Italien. Sannolikt inspirerad av renässansens fresko- och temperamåleri hos konstnärer som Botticelli och Fra Angelico fann han ett sätt att nå liknande uttryck av klarhet i linjen och plasticitet i formen. Han hade tidigare kämpat med oljefärgen men lämnade denna för akvarellen som gav honom nya möjligheter. Han sökte en slags torrhet som han fann då han under 1910-talet provade sig fram genom att preparera duken på olika sätt och sedan bemåla den med akvarellfärg på tub. På baksidan av ”Två lyktor”, från 1928 i privat ägo, har han själv beskrivit sin teknik; ”Akvarell på lapplinne. Tunt preparat – casein, vatten, några droppar ammoniak”. Han använde framledes även en tvättmålningsteknik där han efter varje applikation tvättade bort färgen så att duken så småningom blev genomfärgad. Den här tekniken passade honom; han arbetade långsamt och varje verk krävde många arbetstimmar. Resultatet blev mystiska, nästan gudomligt övernaturliga bilder, som i sin anspråkslöshet, men med geometrisk fulländning är så självklara. Johansson skrev i sina anteckningar om konst en passande aforism; ”Målningen ska vara ett välljud för ögat, och dess högsta uttryck är mystiken i ljuset”.
Auktionens ”Skuggor i sängvrån” från 1944 tillhör kategorin med ljusmålningar som Johansson utförde i hemmet. 1931 hade han bosatt sig i Karlstad och levde ett ytterst tillbakadraget liv. Hans stora intresse för ljusbrytningar och kontrastspelet mellan ljus och mörker, både inom- och utomhus, är i ”Skuggor i sängvrån” särskilt tydligt. Motivet är hämtat från lägenheten på Älvgatan 7 som han delade med sin bror Seth. I en rad målningar som tillkommer i hemmet är det just sängvrån som står i centrum, i all sin enkelhet och med lampans sken i fokus. Stämningen går nästan att ta på – den är stillsam, tidlös och asketisk. Han varierar motivet, ibland genom att spegelvända det, lampans skärm kan vara rund eller fyrkantig och skenet kan riktas åt olika håll. Just spegelvänd från auktionens ”Skuggor i sängvrån” är den i övrigt snarlika ”Sängvrån I” som idag tillhör Värmlands museum.
Stefan Johanssons bilder väcker djupa existentiella frågor. Uppvuxen i en lärarmiljö med en mor med uttalat religiösa preferenser som ofta påminde sonen om ”ljusets tro” och om Guds ljus lär han själv ha funderat kring varat och existensen. Stefan Hammenbeck, 2007, beskriver Johanssons stämningsfulla ljusbilder:
”Kompositionerna är genomarbetade, och uppbyggda efter geometriska proportioner, som vi kalla ”gudomliga”, alltså efter gyllene snittets princip […] Genom ljusets halofenomen ställer han oss inför de verkligt stora, existentiella frågorna”. ■