319. Ola Billgren (1940‑2001). ”Porträtterad II”.
Signerad och daterad Ola Billgren – 78.
Olja på duk, 134 x 97 cm.
SEK 800.000 – 1.000.000 € 82.000 – 103.000
Akvarell, signerad och daterad Ola Billgren 1977 (privat ägo).
Tillämpandet av kamerans urvalsprincip går inte att överskattas när vi talar om Ola Billgrens konstnärskap, och en stor del av hans verklighetsskildringar är av uttalat fotografisk karaktär. Porträtterad II härrör från en svit av bilder som inspirerats av en serie dokumentära fotografier från svensk mentalvård under det sena 1800-talet. Endast bleka hudtoner har återskapats från den förmodat svartvita fotografiska förlagan. Upplyst centralt i rummet sitter en flicka, med blicken bortvänd och armen i en förvrängd, ansträngd position. I sin kontext är det ett suggestivt porträtt, och som betraktare är det svårt att inte förundras över flickans historia. Sviten är en tydlig produkt av den fas av Billgrens 1970-tal då det materiella har fått ge vika till förmån för människan, ofta placerad i bildens centrum istället för vad som var främst förekommande under föregående decennium; i dess periferi, bortvända och stundvis anonyma.
I samband med utställningen på Galleri Engström i mars 1979 kommenterar Billgren själv sviten i Dagens Nyheter: ”Det finns en räcka av bilder bakom. Och eventuellt har mina bilder lite av sociologisk dimension, inte avgörande, men jag vill inte att den ska gå förlorad.” Den distanserade stilen har trots allt en psykologisk grundton, om än utan avsikt. Vidare talar Billgren om sitt förhållande till fotot: ”Fotot var för mig allra först en kontrast till den konstnärliga bilden. Min fotorealism var protest och profanering av konsttraditionen. Fotolinsens bild ger ingen mänsklig tolkning. Fotot ger distans. Blir abstrakt. Jag höll genomgående ett ironiskt avstånd, en tvetydighet och gärna en dubbelexponering i mina fotorealistiska bilder. Det gällde att få betraktaren osäker” (Ola Billgrens bildspråk uppdyrkat, Dagens Nyheter den 17 mars 1979).
I likhet med sin idol, den franske författaren Alain Robbet-Grillet, ville Billgren göra upp med den romantiska konstnärsrollen och propagera för ett osentimentalt, objektivt seende.
I ovanstående artikel meddelar Billgren även sin syn på konsten och konstnären: ”Målarens uppgift är att öppna betraktaren, att skapa en mottaglighet. Men jag vill ge många ingångar till mina bilder. De ska vara flertydiga. (…) Bilder används i hög grad till att manipulera och styra. Mina bilder vänder sig åt olika håll. Gränsen mellan olika formspråk upplever jag inte som så dramatisk. Man kan se förbindelser mellan de mest skilda uttrycksformer. Abstrakt och föreställande. Kulturellt förfinat och estetiskt upproriskt.” När Porträtterad II först visades tog sig denna flertydighet uttryck i den samtida publikens kontextlösa tolkningar av flickan som en balettdansös – ett bevis på Billgrens förmåga att just skapa mottaglighet för alternativa ingångar till sina bilder. Porträtterad I ur samma svit, utförd två år tidigare, återfinns idag i samlingarna på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.