Logga in

Karl Axel Pehrson (1921-2005)


Karl Axel Pehrsons konstnärliga bana tog sin början när han redan som femtonåring fick tillåtelse av sin mor att avbryta sin skolgång för att istället ägna sig åt studier i måleri. Gemensamt för den stora syskonskara av vilken Karl Axel var den yngste, var det stora intresset för konst och musik. Karl Axels äldre broder Karl Gustaf studerade redan vid Otte Skölds målarskola i Stockholm och 1937 antogs även Karl Axel. De jämnåriga studiekamraterna och i synnerhet Pierre Olofsson skulle komma att få stor inverkan på Karl Axels tidiga karriär med konkretismen som dominerande inriktning, en gren som öppnade upp för en konstnärlig frihet men som även lade grunden för Karl Axel Pehrsons senare kända skildringar av insekter och flora.

I Hermods månadstidning år 1945 läste Karl Axel en dag en artikel skriven av Bengt Sjögren som innehåll en målande beskrivning av hur man samlar skalbaggar. Inspirerad av denna skrift begav sig den unge konstnären ut för att uppsöka naturen och dess många arter, ivrigt påhejad av sin dåvarande hustru tillika konstnär Birgit Nilsson. Detta kom att bli början på en omfattande samling skalbaggar innehållande tusentals arter varav flera nyupptäckta. Inom måleriet tog sig detta uttryck i flera av hans verk från tidiga år men även senare, om än genom olika stilformer. Hans tidiga bilder speglar den unge konstnärens fascination för dessa små varelser som så starkt skulle komma att prägla hans fortsatta konstnärskap och fängslande motivvärld. Om åren under mitten av 1940-talet skriver Per Bjurström i SAK:s publikation 101 om Karl Axel Pehrsons tillkomna verk ”…under åren 1946-47 då hans bilder har karaktären av snåriga teckensamlingar fyllda av fragment ur fauna och flora samt rent kalligrafiska element tillåter han sig att fånga upp, vrida och vända på, skämta med, citera och travestera en lång rad av de instrument, tidningar, frukter, fiskar och figurer som fyllde Picassos, Braques och Mirós tavlor. Hans associationer har ofta en underfundig dubbeltydighet och utstrålar en märklig kombination av beundran och respektlöshet för de stora föregångarna”.

I verken som målades från 1970 och framåt byttes den strama konkretismen ut mot ett fängslande naturromantiskt måleri där djur och växter skildrades med stor detaljrikedom och en omisskännlig insikt och värme. Det var ett drömt paradis som sysselsatte hans sinne och när Hans Krook i Svenska Dagbladet 1972 jämförde Karl Axel Pehrsons drömvärld med naturen på ön La Palma beslöt han sig för att året därpå besöka platsen för att finna sitt verkliga paradis. Ivrigt studerade han öns rika flora och fauna och imponerades av tidlösheten i växtriket – olika arter blommade om vartannat och ingen motsvarighet till Nordens årstidsrytm gick att finna. Måleriet som utvecklades under denna period bar oftast inte en tillstymmelse till vissnande blad eller döda djur, istället var det en prunkande och frodig miljö som skildrades där samtliga blommor stod i blom och insekter och djur samsades om blommornas nektar och en plats på de gröna bladen. Landskapen som liknar stilleben är ofta sammansatta av olika element såsom djur, stenar, vattenfall och blommor vilket skapar levande miljöer där växtriket alltid står i centrum för betraktarens öga. Sällan framhävs en växt mer än en annan, utan det är naturen som de tillsammans bildar som är det mest slående i Karl Axel Pehrsons fascinerande och fängslande skildringar.

Ett flertal målningar utförda efter 1970 finns representerade i auktionen, samtliga med motiv från Karl Axel Pehrsons drömvärld men med olika växter, blommor och djur representerade. Få konstnärer i modern tid har lyckats fånga naturens arter och uttryck på ett så detaljrikt och insiktsfullt vis som Karl Axel Pehrson, vars målningar idag återfinns i samlingarna på Nationalmuseum i Stockholm och Göteborgs konstmuseum.


Tillbaka till katalogen

Mer information