Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion 14 – 18 Juni 2022
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 14 – 18 juni 2022
Nr 751 John Bauer (1882-1918). Bergaporten. Signerad John Bauer. Akvarell med täckvitt, tusch och blyerts på papper, 25 x 25,5 cm.
Utförd 1918.
A tergo skiss i blyerts med naken kvinna med spädbarn i nederkant och ett djupt landskap i fonden.
600.000 – 800.000 SEK
€ 57.000 – 76.000
Konstakademien, Stockholm, ”John Bauer – Minnesutställning”, oktober 1934, kat. nr 306.
Riksförbundet för bildande konst, ”John Bauer – Minnesutställning”, 1934-1935, kat. nr 208.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, ”Trollbunden. John Bauer och den magiska naturen”, 5 september 2020 – 23 maj 2021, kat. nr 60.
Carina Rech och Karin Sidén (red.), Trollbunden. John Bauer och den magiska naturen, 2020, avbildad på helsida s. 132, samt upptagen i verkförteckningen s. 291 som kat. nr 60.
När John Bauer vid tjugofem års ålder illustrerade Bland Tomtar och Troll skulle han för alltid bli sagotecknaren som gav liv åt våra nordiska folksagor, sägner och myter. De Bauerska världarna skiljer sig långt från allt annat som tidigare skapats i konstens föränderliga värld, hans bildspråk är unikt och idag beundras han med förnyat intresse världen över. Hos John Bauer möter de undersköna prinsessorna, prinsarna och barnen skogens väsen, trollen och de magiska skogarna där äventyret väntar bakom varje till synes oöverstiglig sten. Kärleken till naturen och det majestätiska förtrollande svenska skogslandskapet dominerar och trots det tragiska alltför tidiga avslutet på hans liv lever John Bauers livsgärning för alltid kvar. Själv drömde han om att få möjligheten att levandegöra sina figurer och skapa en trollsk drömvärld som skulle möta publiken. I boken ”John Bauer – sagotecknaren” från 1942 beskriver Harald Schiller hur planerna så uppkom för att detta skulle kunna bli verklighet: ”Då var det den världsberömde ryske balettmästaren Michail Fokin, som då han 1913-1914 gästade Stockholm gav Bauer uppslaget till en balett med motiv ur sagoillustrationerna. Den svenske konstnären skulle skriva libretton och dessutom göra skisser till dekorationer. Huvudrollen skulle Fokin själv utföra på Operan i Stockholm. Helt naturligt blev Bauer utomordentligt intresserad av förslaget. Han satte genast igång med arbetet och utformade ett libretto med namn ”Bergakungen”. Handlingen rör sig om en ung vallflicka, i vilken stortrollet blir förälskad och för den skull med sitt guld lockar in till sig i berget, där han med alla medel söker få henne att glömma vallpojken… Till slut börjar trollens tålamod att tryta och i hotfulla flockar storma de fram emot flickan, som med sina svaga små fingrar söker öppna bergadörrens lås. Med ens springer dörren upp, och där står vallpojken med ett trollsvärd, som han fått av skogsgläntornas härskarinnor grönflickorna. Ett ögonblick äro emellertid trollen nära att segra. Vallpojken släpper sitt mäktiga svärd för att taga flickan i famn med den påföljd, att trollen segervissa stormar an. Då bryter solen in genom den väldiga kopparporten och därmed äro de slagna. Motivet är otvivelaktigt funnet och skulle i Bauers dekorationer fått en värdig inramning (till musik av Hugo Alfvén). Färgskalan på de levande utkasten äro hållna i övervägande grårött och ärggrönt. De pelarlika furorna och de monumentalt formade skogsväggarna med i ena fallet den tunga bergporten, i den andra den i skymningen svagt silverglänsande vattenspegeln visa en god teaterdekorations alla förtjänster”.
Auktionens akvarell ”Bergaporten” är säkerligen utförd i anslutning till förberedelserna inför ”Bergakungen”. Här möter vi trollet som kikar fram bakom det mäktiga bergets röda port. Likt en teaterkuliss ramas scenen in av de omgivande gigantiska trädstammarna, som hämtade ur skogens pelarsalar av majestätiska tallar. Solens strålar har letat sig in i skogen och sprider ett dramatiskt effektfullt sken som belyser bildens mitt där mossan växer i spännande formationer över berget. En scen så typisk för John Bauer som det bara kan bli.
Men historien om Bergakungen kom tyvärr inte att utvecklas så som John Bauer själv önskade. Han lämnade in sitt förslag till Kungliga Operan varefter projektet under flera år kom att diskuteras fram och tillbaka vid skilda tidpunkter. John Bauer själv oroade sig för att Bergakungen skulle sättas upp utan hans egen medverkan i utförandet av scenografi och klädedräkter och det hela debatterades i olika tidningar vid några tillfällen. Säkerligen levde Bauers hopp vidare om att kunna få sätta upp baletten och auktionens akvarell som är daterad 1918 vittnar om att detta var någonting som sysselsatte Bauer fram till den tragiska händelse när skeppet han själv och familjen färdades med, på väg till sitt nya liv i Stockholm, förliste på Vättern en stormig natt.
Först fem år efter John Bauers bortgång hade balettpantomimen Bergakungen premiär på Kungliga Operan den 7 januari 1923, tonsatt av Hugo Alfvén. Scenografin kom att utföras av de vid tiden väl etablerade konstnärerna Prins Eugen och J.A.G Acke, Anna Boberg ritade dräkterna och Jean Björlin stod för koreografin. Ingenstans nämndes John Bauers inblandning i projektet. Detta var naturligtvis upprörande för John Bauers efterlevande och resulterade i att hans bröder stämde Kungliga Operan. Rättegången gällande upphovsrätten till baletten Bergakungen avgjordes efter två år till John Bauers fördel. ■