Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion
12 – 15 december »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 12 – 15 december 2023
Nr 774 Ivan Aguéli (1869‑1917). ”Utkantslandskap”. Olja på duk, 27 x 40,5 cm.
Utförd omkring år 1892.
800.000 – 1.000.000 SEK
€ 70.000 – 87.000
Arkitekt Carl Otto Hallström (1886‑1975), Storängen.
Beijers Auktioner, Stockholm, 6 november 1990, kat. nr 3.
Stockholms Auktionsverk, 5 september 1992, kat. nr 4154.
Svensk privatsamling.
Ateneum, Helsingfors, ”Agueli-Isaksson-utställningen”, 1948.
Göteborgs konstmuseum, ”Ivan Aguéli”, 1957, kat. nr 24.
Valby Kunstforening, Köpenhamn, ”Aguéliudstillingen”, 1961.
Han var en udda fågel, originell och excentrisk. Nyss hemkommen från Paris klädde han sig som en fransk arbetare i sammetskostym med basker neddragen. Med sin ”pincenez” på näsan gick han sin egen väg i de flesta hänseenden och var samtidigt navet i en grupp konstnärsvänner samlade i Stockholm som av allt att döma bör kallas bohemer. Knut Åkerberg minns Ivan Aguéli: ”Minnet av honom är vackert, en stark, varm människa, som alla kamrater sågo upp till, som ägde andra egenskaper som ännu ej kommit till utveckling.”
Aguéli var tidigt en sökare och det var vid en resa till Visby som den då unge mannen fann sitt konstnärliga kall. Öns exceptionella natur, ljus, färger och landskap fascinerade Aguéli och kom att bidra till hans beslut att bli konstnär. Han reste så småningom till Paris där han mötte konstnärskollegan Émile Bernard och genom honom Gauguin, van Gogh och Cézanne bland andra. Han studerade, intresserade sig för anarkism och bedrev diverse rättsaktivistiska aktioner, umgicks med bohemer och vidgade sin andliga sfär.
Han återvände till Stockholm 1892 för att studera vid Konstnärsförbundets skola under Richard Bergh som han kände stor samhörighet med. Han umgicks i kretsen kring konstnärerna Björn Ahlgrensson, Arthur Bianchini, Axel Erdmann, Fritz Lindström, Knut Åkerberg, Olof Sager-Nelson och Artur Sjögren, bland andra. Hans vänner beskriver Aguéli vid hans hemkomst från Paris: ”Sommaren 1892, skriver Erdmann, bodde Aguéli kvar i Stockholm och målade en eller annan brandgavel i Vasastadens utkant. Färgmättade, egendomliga saker, som vi beundrade oerhört.” Arthur Bianchini förklarar vidare: ”Han bodde vid denna tid i ett stort rum vid hörnet av Norrtullsgatan och Vanadisvägen. Där slutade Vasastaden då och man hade från hans fönster fri utsikt ända till Eugeniahemmet. I denna trakt målade nu Aguéli gatumotiv i den växande stadens utkanter – de nya gatorna och hyreskaserner. Stora ytor, grova konturer.”
Det är vid den här tiden som auktionens ”Utkantslandskap” tillkommit. Den äger en intensiv kraft, och ljusverkan mot byggnadens väldiga kropp nästan bländar. Likt Gauguin jobbar han med hela färgplan och hade en utpräglad och avancerad känsla för ljus och perspektiv. Sannolikt passade den ensamma byggnadens stora flata yta hans idé om att dela upp bilden i olika segment. Antydningar till fönster anas bara men effekten är omedelbar och suggestiv. Axel Gauffin i monografin om Aguéli skriver om utkantslandskapen som fängslade honom: ”Här blir man varse storheten hos Aguéli som målare. Husfasaderna från Vasastans utkanter från omkring 1892 visar en utveckling från en dominerande linjerytm, omtolkningar av essensen i gatubildens intryck på honom, till ett avancerat formbygge med valörer utan konturernas separerande funktion.”
Till en konstnärsvän skrev Aguéli: ”Medgiv att ett landskap kan återge ett själstillstånd. […] Om landskapet är själens spegel så svara himmel och lontain mot de höga och intima principerna”. I ett sökande efter sanning kan man räkna in Aguéli i en esoterisk symbolism, där han såg den konstnärliga skapandeprocessen som en väg till självförverkligande på ett högre plan. Det arbetar han vidare med i de gotländska landskapen han utför vid samma tid när han reser till ön där fröet till hela hans konstnärsgärning började gro.
Som den sökare han var lockade världen utanför Sveriges gränser. Aguéli kom att bli vida berest; han bodde en längre tid i Egypten, besökte Indien och kom så slutligen till Spanien. Hans studier i religion och orientaliska språk tog överhand och han lät penseln vila under en period. Hans stora teosofiska intresse ledde honom till islam, en religion som han konverterade till när han var i trettioårsåldern och tog sig namnet Abd Al-Hadi Aqhili. När han åter tog upp sitt målande gick han bland annat i skola hos Carl Wilhelmson. Efter en tid när han återvänt till Egypten blev han utvisad och tog sig med båt till Spanien. Där lever han knapert men målar som aldrig förr. Ett evigt sökande förde Aguéli ut i världen där hans konstnärskap och liv tog sig vidare och rörde sig mot spiritism och symbolism i ett unikt och spännande levnadsöde som dessvärre kom att avslutas alldeles för tidigt. Hans unika uttryck skapade ett nydanande förhållningssätt som skulle komma att inspirera och påverka den följande svenska konsten. Aguéli är i hög grad att betrakta som en av den svenska modernismens förgrundsgestalter. ■