Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion
11 – 14 juni 2024 »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 11 – 14 juni 2024
Nr 744 Ivan Aguéli (1869‑1917). ”Paviljongen”. Olja på duk lagd på pannå, 33 x 41 cm.
Pannån märkt med stämpel: ”Agueli Aktiebolaget Konstverk” samt med påskrift ”H.K.H. Kronprinsen”.
300.000 – 400.000 SEK
€ 26.000 – 34.000
Kronprins Gustaf Adolf, sedemera kung Gustav VI Adolf.
Svensk privatsamling.
AB Konstverk, Konstnärsförbundets utställning om Ivan Aguéli, Stockholm, 1920.
Nationalmuseum, Stockholm, ”John Gustaf Agelii med konstnärsnamnet Ivan Aguéli”, 1939, kat. nr 84.
Ateneum, Helsingfors, ”Agueli-Isaksson-utställningen”, 1948, kat. nr 18.
Göteborgs konstmuseum, ”Ivan Aguéli”, 1957, kat. nr 22.
Valby Kunstforening, Köpenhamn, ”Aguéliudstillingen”, 1961, kat. nr 27.
Axel Gauffin, Ivan Aguéli – Människan, mystikern, målaren, 1940, upptagen som kat. nr 71.
Ivan Aguéli var en av den svenska modernismens förgrundsgestalter. Med en utpräglad känsla för färger, ljus och perspektiv skapade han ett nydanande förhållningssätt som skulle komma att inspirera och påverka den kommande svenska konsten.
Den unge Aguéli började sin konstnärsbana på Gotland under de sista åren av 1880-talet. Öns exceptionella natur, ljusverkan och landskap fascinerade Aguéli och kom att bidra till hans beslut att bli konstnär. Möten och uppmuntran från konstnärerna Richard Bergh och Karl Nordström, som sedermera kom att räknas till Varbergsskolan, kom också att påverka Aguéli att välja konstnärsbanan och influerade även hans tidiga skapande. Nordströms uppmuntran förde Aguéli ut i världen.
I Paris mötte han konstnärskollegan Émile Bernard och genom honom Gauguin, van Gogh och Cézanne bland andra. Han studerade, intresserade sig för anarkism och bedrev diverse rättsaktivistiska aktioner, umgicks med bohemer och vidgade sin andliga sfär samt arbetade som skribent. Han kom som så många andra under 1800-talets slut i kontakt med Swedenborgs korrespondenslära som handlar om att full överensstämmelse råder mellan tillvarons andliga och fysiska sidor, och varje del av jordelivet har sin motsvarighet i den gudomliga världen. Detta fick inflytande på Aguélis tänkande men också i hans uttryck som konstnär. Han var en udda fågel, originell och excentrisk. När han kom hem från Paris klädde han sig som en fransk arbetare i sammetskostym med basker neddragen. Med sin ”pincenez” på näsan gick han sin egen väg i de flesta hänseenden och var samtidigt navet i en grupp konstnärsvänner samlade i Stockholm som av allt att döma bör kallas bohemer. Knut Åkerberg minns Ivan Aguéli: ”Minnet av honom är vackert, en stark, varm människa, som alla kamrater sågo upp till, som ägde andra egenskaper som ännu ej kommit till utveckling.”
Som den sökare han var lockade världen utanför Sveriges gränser på nytt. Aguéli kom att bli vida berest; han bodde en längre tid i Egypten, besökte Indien och kom så slutligen till Spanien. Hans studier i religion och orientaliska språk tog överhand och han lät penseln vila under en period. Hans stora teosofiska intresse ledde honom till islam, en religion som han konverterade till när han var i trettioårsåldern och tog sig namnet Abd Al-Hadi Aqhili. När han åter tog upp sitt målande gick han bland annat i skola hos Carl Wilhelmson. Efter en tid när han återvänt till Egypten blev han utvisad och tog sig med båt till Spanien. Där levde han knapert men målade som aldrig förr. Ett evigt sökande förde Aguéli ut i världen där hans konstnärskap och liv tog sig vidare och rörde sig mot spiritism och symbolism i ett unikt och spännande levnadsöde som dessvärre kom att avslutas alldeles för tidigt.
Auktionens ”Paviljongen” är ett i litet format intagande konstverk. Ombäddad av grönska i naturens hela färgpalett syns en vit paviljongsbyggnad. En i vinden svajande trädkrona reser sig högt mot den ljusblå himlen. Till en konstnärsvän skrev Aguéli: ”Medgiv att ett landskap kan återge ett själstillstånd. […] Om landskapet är själens spegel så svara himmel och lontain mot de höga och intima principerna”. I ett sökande efter sanning kan man räkna in Aguéli i en esoterisk symbolism, där han såg den konstnärliga skapandeprocessen som en väg till självförverkligande på ett högre plan. I Axel Gauffins omfattande katalogisering i monografin om Ivan Aguéli har ”Paviljongen” räknats upp bland målningar utförda i Egypten. Aguélis första möte med Egypten skedde i september 1894 då han anlände till Kairo. I tre omgångar skulle han komma att vistas i Egypten, bland annat studerade han arabiska och islamisk filosofi som en av de första européerna vid al-Azhar-universitetet och 1902 invigdes han i en sufiorden i Kairo.
Efter Aguélis bortgång kunde en större utställning hållas i Konstnärsförbundets försäljningslokal på Strandvägen, AB Konstverk, som öppnade den 26 januari 1920. Det var bland annat tack vare prins Eugens försorg som kvarlåtenskapen kom hem till Sverige. I Aftonbladet skriver Nils Palmgren den 15 februari: ”Hundra små skisser, som sitta uppklistrade sex à åtta intill varandra inom samma ram och på samma kartong […] och de döda varandra dock inte, det hela blir icke monotont och tröttande; med en stegrad entusiasm går man från duk till duk och med konstnären blir man för varje ny liten skiss rikare”. Utställningen blir en succé. En konstnär som dittills varit så gott som okänd får äntligen sin självklara plats i den svenska konsthistorien. Aguéli har därefter förärats flera separatutställningar, och finns dessutom representerad vid bland annat Moderna Museet och Nationalmuseum samt med ett eget museum i hemstaden Sala. ■