Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion 6–9 december »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 6 – 9 december 2022
Nr 361 Gustaf Lundberg (1695-1786). Porträtt föreställande Marie-Sophie de Courcillon, Duchesse de Pecquigny, Princesse de Rohan. Pastell på papper lagt på duk, 63,5 x 50 cm.
Med påskrift på bakstycket: ”Princesse de Rohan Soubise. Latour pinx.” samt ”W-180” (Wanås) samt ”no 6”.
Utförd omkring år 1740.
Högklassig förgylld originalram.
250.000 – 300.000 SEK
€ 23.000 – 28.000
Greve Carl Gustaf Tessin (1695-1770), Åkerö slott, Södermanland.
Greve Fredrik Sparre (1731-1803), Tessins adopterade son.
Konstsamlaren greve Gustaf Adolf Sparre (1745-1794), som förvärvade Kulla Gunnarstorps slott år 1775.
Friherrinnan Elisabeth Amalia Beata, född Ramel.
Hennes dotter Christina Amalia, gift med greve Jakob Gustaf De la Gardie.
Gustaf Adolf Fredrik De la Gardie.
Greve Carl De Geer af Leufsta (1781-1861), genom förvärv 1837.
Hans dotter vilken sedan gifte sig med greve Baltzar von Platen (1804-1875).
Hans dotter friherrinnan Elisabeth von Platen som gifte sig med greve Axel Wachtmeister på Wanås.
Därefter genom arv inom familjen Wachtmeister till 1978.
Därefter genom giftermål till familjen Trolle.
Svensk privatsamling.
Åmells konsthandel, Stockholm.
Svensk privatsamling.
Pierre Lespinasse, Catalogue général de tous les objets qui ont éte expédiés à Stockholm, Bulletin de la Société de l’Histoire de l’art francais, 1911, s. 320.
Sigrid Leijonhufvud, Omkring Carl Gustaf Tessin, 1917, s. 113.
Albert Besnard och Georges Wildenstein, La Tour, Paris 1928, nr 432.
Gunnar W. Lundberg, Pastellmålaren Gustaf Lundbergs Parisperiod, Nationalmusei årsbok, 1929, s. 23-50, s. 40.
Gunnar W. Lundberg, Carl Gustaf Tessins konstsamling på Åkerö, i Per Bjurström, Carl Gustaf Tessin och konsten, 1970, s. 82, 84.
Merit Laine och Carolina Brown, Gustaf Lundberg 1695-1786. En porträttmålare och hans tid, 2006, s. 74, 188, 250, 258.
Neil Jeffares, Dictionary of pastellists before 1800, London 2006, s. 512.
Auktionens porträtt föreställande Marie-Sophie de Courcillon, Duchesse de Pecquigny, Princesse de Rohan, är inte bara ett utomordentligt exempel på Gustaf Lundbergs virtuosa pastellmåleri, det är också ett historiskt mycket intressant konstverk vars betydelse under de senaste åren kommit i ny dager. När porträttet utfördes, omkring år 1740, var Gustaf Lundberg en väl etablerad konstnär i Paris högborna kretsar. När han i sin ungdoms dagar kom till den franska huvudstaden och där mötte den venetianska pastelmålarinnan Rosalba Carriera som vistades i Paris 1720-21 öppnades dörrarna till vad som skulle komma att bli en alldeles lysande karriär som en av våra mest uppskattade porträttmålare. Pastellmåleriet blev tack vare Carriera à la mode inom parissocieteten och under ett års tid fick Lundberg möjlighet att gå i lära hos henne. I sin självbiografi har han beskrivit hur hon delat med sig av en hemlig metod att fixera pastellerna och efter att Carriera lämnade Frankrike blev Lundberg snart en av de ledande pastellisterna i den franska huvudstaden, en ställning som han lyckades bevara i mer än två decennier. Lundberg gavs bland annat det synnerligen prestigefulla uppdraget att måla det franska kungaparet Ludvig XV och Maria Leczczynska.
Vid denna tid var greve Carl Gustaf Tessin svensk ambassadör i Paris. Tillsammans med sin hustru Ulrika Lovisa (Ulla) deltog paret flitigt i den parisiska societetens flärdfulla liv och nära vänskapsband knöts med många av tidens betydande personligheter. Väl hemma i Sverige samlade grevinnan Ulla Tessin i sitt sovrum på Åkerö ett ”gallery of beauties” vilket utgjordes av porträtt av hennes franska väninnor. Marie-Sophie de Courcillon, princesse de Rohan, kom att bli en mycket omtyckt och nära väninna till Ulla i Paris. Hon betraktades som dåtidens till utseendet mest fulländade och om hennes skönhet finns mycket beskrivet. Ulla har själv i ett brev till sin svägerska Augusta Törnflycht berättat om sina intryck: ”Elle rassemble toutes les perfections avec la grande beauté qu’elle a. Elle est bien faites, les plus beaux yeux de monde. La taille grande et majestueuse, avec cela polie affable gaÿe chantant bien, dansant parfaitement.” Även Carl-Gustaf Tessin fascinerades av hennes skönhet och sägs ha kallat henne såväl ”la Divine Princesse” som ”la Belle Princesse”. Det förefaller självklart att paret Tessin med sitt mycket stora konstintresse även hade en önskan om att införliva ett porträtt av prinsessan som kronjuvelen i sin stora porträttsamling. Den store porträttören Jean-Marc Nattier hade utfört ett porträtt av prinsessan vilken utlovade en replika till Carl-Gustaf. Det kom dock att ta tid innan denna utfördes och däremellan sägs det ha varit planerat att prinsessan skulle sitta för Gustaf Lundberg. Konstnären hade naturligt nog mycket nära band till paret Tessin som under årens lopp kom att beställa ett imponerande antal porträtt av Lundberg. Någon sittning med prinsessan lär aldrig ha blivit av, istället beställdes auktionens pastellmålning av Tessins efter ett porträtt utfört av Maurice Quentin de La Tour (1704-1788).
La Tour som kom att bli en av de främsta franska pastellisterna genom tiderna var vid porträttets utförande i sin karriärs linda. Han betraktades som ett stort framtidshopp och skildrar i sitt porträtt den vackra prinsessan på ett alldeles ljuvligt sätt. När porträttet av La Tour återupptäcktes, bara för knappa tio år sedan, införlivades det i samlingarna på Nationalmuseum (inv. nr NMB 2650). Pastellen som utfördes av Gustaf Lundberg beställdes av Ulla till samlingen föreställande hennes vänner och sändes från Paris till Stockholm i augusti 1741. Precis som i La Tours version visas den sköna prinsessan i halvfigur sittandes med sin vänstra sida mot betraktaren, hon vänder sitt ansikte mot oss och håller i sina händer ett notblad. Som Ulla Tessin beskrivit i brevet till sin svägerska ovan lär prinsessan ha varit en utmärkt sångerska, kanske övar hon här på någon aria. Prinsessan bär en pälsbrämad djupblå cape och det vackra tygets veck har återgivits med mycket stor inlevelse och skicklighet. Med varma ögon möter skönheten våra blickar med rosiga sammetslena kinder. Hennes hår är samlat i en elegant frisyr och smyckat med två stycken blåklintsblommor, vilkas färg harmonierar synnerligen väl med klädedräktens kulör och symboliserar den raffinerande skönhetens fullkomlighet. Den detalj som särskilt skiljer Gustaf Lundbergs pastell från La Tours version är notbladet. På den här aktuella målningen går det att läsa texten till musikstycket, vilken tros ha ändrats i La Tours version. Stycket har ej ännu kunnat identifieras men är en intressant detalj i sammanhanget. Porträttet är ett mycket karakteristiskt verk av Lundberg i en sann färgprakt med den för honom särskilt kännetecknande djupblå tonen. Den sannolikt främste experten inom pastellmåleriet under 1700-talet Neil Jaffares har i artikeln ”La Tour and Lundberg’s portraits of la princesse Rohan” gjort en ingående analys av de båda porträtten och deras historiska sammanhang, han avslutar sin tolkning med följande konklusion: ”What is perhaps most fascinating is to observe the partnership between La Tour and Lundberg on these two versions of the pastel: the spark of La Tour’s original creation is replaced by a finesse in the Swedish artist’s hand. Neither of these works, which on one level are so similar, could be by the other artist.” ■