Familjen Prechts verkstad

Historien om den Prechtska verkstaden är en historia om den tidiga svenska merkantilismen. Det är en historia om hur en familj kom att bli synonym med högklassiga konsthantverksarbeten i den svenska spegelmakartraditionens vagga. Från att ha förlitat sig på utländsk import fick Sveriges herremän och förmögna borgare en inhemsk spegelproduktion att räkna med där den konstnärliga kvalitén höll jämna steg med den av sina yrkesbröder på kontinenten.

Burchard Precht (1651-1738) föddes i Bremen 1651 som son till byggmästaren Johan Precht (1593-1669), beskriven av sin samtid som ”kunsterfahrne und wohlfürnehme”.  Bremen var vid tiden en omstridd fri riksstad under kejsaren omgiven av den svenska provinsen med samma namn. Sina första steg i bildhuggarläran tog Burchard då han 1666 begav sig till Hamburg för att lära i yrket hos sin broder Christian som var verksam i staden. I Hamburg stannade han till 1674 då det som för många hantverkare under skråtiden var dags att röra sig till nya marker för att kunna etablera sig inom sitt yrke.  Färden gick således till Stockholm där Burchard Precht fick plats hos den prominente flamländske bildhuggaren Nicolaes Millich.

Precht kom att öppna egen verkstad i staden och fick år 1682 titeln hovbildhuggare. Inte nog med det, förtroendet för honom var av den grad att han fick följa med den store Nicodemus Tessin d.y. på dennes studieresa till Frankrike och Italien 1687-1688. Burchard visade sig snabb på att följa de kontinentala modeströmningarna och kom vid hemkomsten till Sverige att producera möbler, speglar och sakrala inventarier av senaste kontinentala mode.  Gällande spegeltillverkningen innehade Burchard Precht en ohotad ställning som huvudstadens främste. Carl Gustaf Tessin uttryckte det ”Comme dans ce terms lá il etoit le seul sculpteur et le seul miroittier d’ice, il n’est pas etonnant qu’il ont amassé de l’argent”.

Den av Burchard Prechts söner som skulle komma att bli hans närmaste medarbetare och också efterträdare i verkstaden var sonen Gustaf Precht. De arbetade under en tid sida vid sida och i sitt testamente beskrev Burchard Precht sonen Gustaf ”Som min käre son Gustaf över 12 års tid med sorgfällig och uppriktig tjänst gått mig tillhanda, varigenom han märkeligen bidragit till boets förkovring.”

Spegeltillverkningen kom att bli brödfödan för den Prechtska verkstaden och ett sätt att hålla verkstaden sysselsatt mellan de stora kyrkliga projekten som både Burchard och Gustaf var involverade i. Vad tiden led och fadern Burchard åldrades blev den dagliga driften av familjeverkstaden Gustafs huvudsakliga angelägenhet. Tillsammans med de skickliga gesällerna Heinrich Galle från Magdeburg och gästrikeättade Olof Gerdman skötte Gustaf Precht verkstadens spegeltillverkning efter sin fars utarbetade mönster. 

Samtidigt som Gustaf Precht lärts upp av sin fader i bildhuggeriet och spegelmakarens yrke var den åtta år yngre brodern Christian Precht på studieresa. Christian var utbildad silversmedsgesäll hos smeden Gustaf Stafhäll och hade efter erlagt gesällprov 1727 gett sig ut på sin gesällvandring. Resan tog honom bland annat till England, Frankrike, Tyskland och Holland med en längre tids vistelse i Paris. Det var alltså en välutbildad och stilmedveten yngre broder som återvände till familjeverkstaden på Lilla Nygatan år 1731. 

De två bröderna kom således att verka sida vid sida. Det adresskort vilket finns påklistrat på auktionens praktspegel tyder också på detta. Adresskortet är synnerligen ovanligt och endast ett fåtal bevarade exemplar är kända i våra dagar. Kortet är baserat på en Gilles-Marie Oppenord vilken tjänade som en stor förebild till den Parisutbildade Christian. På kortet ser vi de båda bröderna konverserandes i fönsternisch. Det avbildade rummet är fyllt med den typen av föremål vi kan förvänta oss producerades i den Prechtska verkstaden.

Christians roll i familjeverkstaden är dock något höjd i dunkel. Klart är att han ej deltog i det praktiska framställandet av speglar och möbler men klart tänkbart är att han bidrog med nya smakriktningar i ritningarna av dessa under den tid bröderna drev verkstaden tillsammans.  Förutom detta drev han också sin verksamhet som guld- och silversmed, det yrke i vilket han blivit utbildad.

Den aktuella auktionen innehåller inte mindre än tre auktionsposter tillverkade i den Prechtska verkstaden. Att få chansen att förvärva en spegel med det synnerligen ovanliga adresskortet bevarat är en sällsynt chans till äganderätt av en bit svensk kulturhistoria.