Modern & Samtida konst + Design
Till katalogen »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 8 – 10 november 2023
Nr 676 Bror Hjorth (1894‑1968). ”Margit och röda blommor”. Signerad Bror Hjorth. Olja på duk, 116 x 89 cm, totalt inklusive ram 132 x 105 cm.
Utförd år 1941.
Av konstnären utförd ram.
800.000 – 1.000.000 SEK
€ 69.000 – 87.000
Fritzes Kungl. Hovbokhandel, Stockholm.
Försäkringsdirektör Gunnar Holmgren, Stockholm.
Artur Lundkvist, Bror Hjorth, artikel i Konstrevy, 1943, omnämnd s. 97.
Bror Hjorth, Mitt liv i konsten, 1967, upptagen i verkförteckningen s. 201
samt jämför med avbildade målningar s. 143 samt 147.
Bror Hjorth räknas till en av de främsta företrädarna för den naivistiska konsten i Sverige, konstnären som växte upp utanför Uppsala och under hela sin livstid kom att hämta inspiration från sin nära omgivning. Under det tidiga 1920-talet begav sin den unge Bror Hjorth som så många andra svenska konstnärer till konstens huvudstad Paris, i första hand för att utbilda sig till skulptör. Bror Hjorths möte med denna metropol, som måste ha känts överväldigande jämfört med Hjorths idylliska uppväxt på den svenska landsbygden, beskrevs med orden: ”Jag promenerade längs Seinen, där bokhandlarna stod under mörka trädstammar med sina böcker. Kom till Notre Dame och Boulevard St. Michel som jag följde till Montparnasse. På trottoarserveringarna satt folk vid glödande kolkaminer. Jag kom till Montparnasse och Café Dôme och fick en café crème på terrassen. Häromkring med Dôme som centrum skulle jag alltså komma att kretsa ett tiotal år framåt.” Måleriet såg han vid denna tid endast som en fritidssysselsättning men ändå kunde han inte undgå att intresseras av den ohämmade nya konsten som visades på samtidens utställningar. I Paul Gauguin fann han sin stora förebild inom måleriet, men där Gauguin studerade det primitiva Tahiti och dess ursprungsbefolkning fann Bror Hjorth istället sin inspiration i hemtrakterna kring Uppsala och i människorna han mötte.
Det är en gränslös värme som förmedlas genom Bror Hjorths färgstarka målningar. I synnerhet briljerar han i porträtteringen av de människor han möter genom livet och flera av konstnärens vänner och bekanta återkommer ofta i hans bildvärld. Vi känner igen den omtyckta och talangfulla spelmannen Hjort Anders, Bror Hjorths kära familjemedlemmar och Uppsalatraktens spännande personligheter som alltid lyckades inspirera honom till nya motiv. I det färgstarka porträttet av den unga modellen Margit möter vi en ohämmad konstnär som med ny lyskraft lyfter penslarna mot duken. Åren innan hade kantats av motstånd, medlemmarna i gruppen Färg och Form ansåg att Bror Hjorth var skulptör och därmed endast borde visa sina skulpturer på utställningarna. Efter att han 1941 anställde Margit, då femton år gammal, började hans målningar visa en helt annan glöd och han började snart framgångsrikt att sälja målningarna via Svensk-Franska Konstgalleriet i Stockholm och Trägårdhs Konstgalleri i Göteborg. Denna plötsliga ingivelse till att måla medförde en fullständig frigörelse och ett gränslöst experimenterande. Målningarna som tillkom under hans senare period bär ett skimrande ljus och strålar med en fullödig kolorit. Hans-Olof Boström skrev i sin biografi över Bror Hjorths liv: ”År 1943 ställde Bror Hjorth ut separat på Svensk-Franska konstgalleriet och Nils Palmgrens recension i Aftonbladet bar rubriken ’Bror Hjorth – motståndet viker – genombrott’. Hos kritiken hade han väl slagit igenom på allvar redan 1935 men nu var det genombrott på bred front. I artikeln påpekar recensenten att ’konstnären nu släppt det naivt måleriska elementet och istället genomgående strävat efter stabil komposition, logisk uppbyggnad, harmonisk rytm och full plasticitet’ i sina målningar. […] Inför den vackra tonårsflickan Margit, som var hans modell 1941-45, kom han över de hämningar han som målare lidit av hela trettiotalet. Han fann henne ’vacker som en blomma och upptagen av att bara vara till’ och hon stimulerade honom till mästerverk i hans nya formspråk. ’Med Margit till modell blir Hjorth helt realist, så fullständigt nöjer sig hans konstnärliga öga med vad han ser’ skrev Birger Baeckström i Göteborgs Handels- och Sjöfarts- Tidning med anledning av utställningen 1943, och Otto G. Carlsund menade i sin tidskrift ’Konstvärlden’ att ’I henne har Hjorth gjort ett fynd alldeles som da Vinci i sin Gioconda, Rembrandt i sin Saskia och Renoir i sin rosenkindade kokerska […] det är alldeles påtagligt med henne framför ögonen som Hjorth raffinerar sin form’. Under återstoden av fyrtiotalet utförde han en rad målningar med unga flickor i färggranna interiörer eller i frodig trädgårdsgrönska”.
Porträttet av den sittande Margit omgiven av röda blommor torde vara ett av Bror Hjorths tidigaste porträtt av sin nyfunna modell. Det förenar realismens anda med en naivists sinne för färgens och formens avgörande roll. Ledigt klädd i blåvitmönstrad kjol, blus och röda sandaler sitter den unga kvinnan på en stol i den frodiga trädgården. Till synes oberörd om konstnärens närvaro vilar hon sin ena arm på stolens rygg och tycks vara försjunken i tankar. De varma färgerna som alltid känns igen i Bror Hjorths måleri, framförallt i hans innerliga porträtt, ramas in av den av konstnären egenhändigt utförda ramen som blir en del av konstverket. ■