Logga in

Carl Larsson

”Våra fäders kyrka. Hammarby, Sörmland”


Klubbades för 105.000 kr vid Uppsala Auktionskammare Internationella Kvalitetsauktion 5-9 december 2017.


837. Carl Larsson (1853‑1919). ”Våra fäders kyrka. Hammarby, Sörmland”.
Monogramsignerad och daterad C.L. 1916 samt med dedikation i blyerts
Till Pontus! Våra fäders kyrka, Hammarby Sörmland. Olja på duk, 73 x 100 cm.

Proveniens:
Konstnärens son Pontus Larsson-Hytte (1888‑1984).
Därefter genom arv till nuvarande ägare.

Utställd:
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Carl Larsson – Minnesutställning”, 1920, kat. nr. 327.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Carl Larsson – Minnesutställning”, 1953, kat. nr. 361 a.

Litteratur:
Ulwa Neergaard, Carl Larsson – Signerad med pensel och penna, 1999, avbildad s. 565,
kat. nr. 1671.


FOKUS

Carl Larsson vid staffliet med auktionens målning. Foto: Carl Larsson-gårdens arkiv

I sina memoarer “JAG” skriver konstnären Carl Larsson i ett inledande stycke “I Sörmland, i det gamla Rekarne , ligger en liten, liten kyrka i mitten av en liten socken. Denna heter som så många andra i gamla Svealand, Hammarby …”

Hammarby socken i Sörmland är Carl Larssons förfäders bygd och här köper paret Larsson den så kallade “Minsta-stugan”. Namnet på “Minsta” – kommer sig av att att det i sockenen finns två gårdar med namnet Löfhulta, kallade stora och lilla, och det föll sig då naturligt att döpa stugan, som låg intill Lilla Löfhulta, till “Minsta”. Enligt sägnen var det Karin Larssons påfund med det fyndiga namnet.

Under sommaren 1916 spenderar familjen några veckor i “Minsta-stugan” och han målar där ett flertal bilder från omgivningarna och från kyrkan. Två av verken från kyrkan dedikerar han till sina söner, Pontus (född 1888) och Esbjörn (född 1900). Han skriver vidare i sina memoarer om hur han kände när han satt invid kyrkan och målade: “När jag förra sommaren satt i ett, den stengärdslade kyrkogårdens hörn och målade av det åldriga templet (åt mina pojkar) hörde jag hur det viskades om strid och frid, om kärlek och hat. Ty där var så tyst att man kunde höra de multnades andar; endast två ekorrar lekte och hoppade bland kullarna, och gåvo både mig och mina förfäder sjutton.”


Tillbaka till katalogen

Mer information