Special: Ulf Wahlberg
Utforska katalogen
Vi flyttade till villan i Älvsjö 1970. Då var jag två år. Min mamma Monica fick jobb på nybyggda S:t Eriks-Mässan som flyttat från Storängsbotten, 1976 bytte den namn till Stockholmsmässan. Mamma jobbade där till sin pension.
En av pappas stora drömmar var en egen ateljé med takfönster i norrläge. Här hade han möjlighet att realisera den och började omedelbart med en tillbyggnad på huset. Här kom vi att tillbringa mycket tid. De första åren körde jag runt i min trampbil, senare spelade jag och mina kompisar innebandy. I tonåren repade vårt rockband i ateljén. Jag hade ett trumset på loftet. Ett under att pappa fick något gjort, men det fick han. Han var väldigt disciplinerad och arbetade ofta mellan kl. 8-17. Förutom de dagar som jag hade hockeyträning och han skjutsade mig till och från Björkängshallen i Huddinge. Det var inte många träningar eller matcher han missade och eftersom han ändå alltid var där blev han materialare i laget. Under den varmare årstiden kopplade han gärna av med trädgårdsskötsel och odling, helst tomater.
1971 kom boxern Mischka in i vår familj och hon är nog den förutom pappa som spenderat mest tid i ateljén. Hon var antingen där, liggandes på pappas fötter eller sprang lös på tomten. 15 år fick vi tillsammans. Hon blev även tacksam modell och är förevigad i teckningar, litografier och akvareller.
Pappas arbetsprocess bestod i att han ofta gjorde flera variationer av samma motiv. Han växlade mellan dem och hade ett avskilt hörn i ateljén som lite skämtsamt kallades Skamvrån. Där fick de tillfälligt refuserade varianterna stå och mogna. Ibland plockades en fram, jobbades på och en annan kunde ta dess plats. En del tavlor tillbringade ett par dagar där, andra månader eller år. Några få kom aldrig därifrån.
”Världen omkring mig” som mäter hela 10 x 3 m användes som en sorts dagbok som pappa målade på under flera år. Den var för stor för att kunna ses i sin helhet så ena eller andra änden av den var alltid ihoprullad. Ett par backspeglar från en bil fanns monterade i ena änden av ateljén. ”Man måste alltid kunna se motiven spegelvänt” sa pappa.
Ett pingisbord i ateljén tjänstgjorde som arbetsbord. Det är inte många som vet för det var alltid belamrat till oigenkännlighet. Förutom inför varje jul då det städades av så vi kunde spela matcher under julledigheten. Pappa hade ett annat bord med högar av färgpulver, han målade i perioder med äggoljetempera. Om bollen av misstag hamnade i någon av högarna fick man torka av den försiktigt, speciellt om den landat i den gula, orange eller röda högen då dessa innehöll kadmium. ”Blås försiktigt och slicka inte på fingrarna, då kan nån kroppsdel ramla av!” varnade pappa. (Jag har fortfarande kvar 10 fingrar och tår).
Förutom dessa aktiviteter har oräkneliga fester och middagar hållits. Trots allt detta har de flesta av pappas verk skapats här.
Jonas Wahlberg
21 januari 2021
Konstverken säljs vid en specialauktion 9 februari 2021, kl. 18 på Nybrogatan 20 i Stockholm.