Modern & Samtida konst
+ Design & Klockor
Till katalogen »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 13 – 15 maj 2025
Nr 865 Isaac Grünewald (1889‑1946). Sigrid Hjertén i blå klänning. Signerad Isaac G. Olja på duk, 115 x 88,5 cm.
Utförd år 1916‑17.
5.000.000 – 7.000.000 SEK
€ 454.000 – 636.000
(Möjligen) Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Expressionistutställning: Leander Engström, Sigrid Hjertén-Grünewald, Isaac Grünewald”, maj 1918, kat. nr 165 (under titeln ”Porträtt av S. Hjerthén-G”).
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Den stora färgskrällen”, 4 oktober 2008‑6 januari 2009, kat. nr 204.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, ”Isaac Grünewald – Konst och teater”, 3 september 2022‑12 februari 2023, kat. nr 24.
Gammel Holtegaard, Rudersal, ”IN THE REALM OF FANTASY. Isaac Grünewald and the decorative expressionism”, 3 mars-6 augusti 2023.
Karin Sidén och Carina Rech, Isaac Grünewald – Konst och teater, 2023, upptagen i verkförteckningen s. 292 samt avbildad helsida s. 230.
Iförd en koboltblå klänning lutar sig Sigrid Hjertén mot fåtöljens ryggstöd. Hennes ben är korsade och på fötterna bär hon nätta skor med rosett och rundad tå, helt enligt tidens senaste mode. Frisyren är elegant kortklippt och ramar mjukt in hennes ansikte. Beundrande vilar hon blicken på det vackra blommönstrade tyget i sjalen hon håller upp. Framför henne sitter en av vår tids främsta konstnärer, tillika hennes älskade make Isaac Grünewald, och målar scenen som utspelar sig framför honom. Inte så som han ser den, utan som han uppfattar den med alla sina känslor och sinnen. Färgerna som växer fram på duken liknar därför ingenting man tidigare skådat, de rör sig hejdlöst mellan varma och kalla toner, mörka och ljusa nyanser. Sigrids ben är rosa, hennes hår blont och sjalen tycks anta ett helt spektrum av kulörer. Auktionens porträtt av Sigrid i blå klänning är lika mycket ett bevis på den kärlek Isaac Grünewald hyste för sin hustru som för hans banbrytande roll som en av de första expressionisterna i Sverige.
Det tidiga 1900-talet är en fascinerande epok i svensk konsthistoria och markerar framväxten av några av våra mest framstående konstnärer. Inspirationen från södra Europa och i synnerhet Paris tog sig uttryck i en kraftfull palett, fantasifulla motiv och ett mer ohämmat och friare måleri. Isaac Grünewald reste redan år 1908 till Paris för första gången och kom då att tillbringa ett halvår i den franska huvudstaden. Många var de unga konstnärer som for till staden i början av 1900-talet och ryktet om det nya radikala måleri som där växte fram hade snabbt spridit sig till Skandinavien. Vid Höstsalongen samma år visades flera av Henri Matisses verk och den unge Grünewald beskrev själv sitt första möte med Matisse som en ren färgexplosion; ”Plötsligt stod jag framför en vägg som sjöng, nej, vrålade av färg och strålade i ljus. Här stod jag inför något helt nytt och hänsynslöst i sin ohämmade frihet.” Skönheten i det fria måleriet fängslade honom och nästan omedelbart anmälde han sig som elev vid Matisses egen målarskola i Paris. Skolan ansågs som en av de allra främsta och flera var de konstnärer som valde att ansluta sig till denna för tiden radikala inriktning. En tydlig längtan efter att genom konsten uttrycka livets rikedom och det vackra kom att spegla hans konstnärskap från och med nu. Målningarna som Grünewald utförde under de närmaste åren kom att utgöra någonting alldeles särskilt i hans produktion.
Med Matisse som främsta förebild och lärare utvecklades Grünewald enormt som både konstnär och individ, och det tidiga 1910-talet anses vara hans absolut främsta och mest betydelsefulla period. I Matisses hjärtliga tillvaro befann sig också den synnerligen begåvade Sigrid Hjertén, en ung kvinna Grünewald hade träffat redan i Sverige och som gjort stort intryck på honom. Sigrid hade till en början inga planer på en längre vistelse i Paris och ville främst fokusera på textilkonsten, men efter några månader fann hon en stimulans av att befinna sig mitt i det parisiska konstlivet. Under vintern 1909-10 stod de vid sina stafflier i Académie Matisse och arbetade intensivt. På kvällarna kom de i kontakt med de kulturintresserade i Paris och det diskuterades flitigt på stadens krogar och caféer. Under våren for Isaac hem till Sverige med bagaget fyllt av tavlor för att ställa ut med ”De Unga” hos Hallins. Kritikerna lät sig inte vänta med sina hårda ord i tidningarna efter öppningen av utställningen, och Grünewald for snart tillbaka till Paris där världen tycktes ta emot honom med öppna armar.
Konstmetropolen Paris ljöd av liv och rörelse under åren före första världskrigets utbrott. Det föregående decenniet hade möjliggjort för byggnationer av teatrar och museum och gatorna kantades av bistros, barer och caféer. I Paris fanns också Sigrid, som han förälskat sig i och som i oktober 1911 blev hans hustru. De hade samma ideal och höga ambition, och var båda på många vis för moderna för sin egen samtid. När paret återvände till Stockholm under 1912 inredde de tillsammans en liten ateljé på Engelbrektsgatan, men när sonen Iván föddes samma år växte behovet av en större bostad. Lyckligtvis fann de snart en gemensam ateljé och därtill en närliggande bostadsvåning på Katarinavägen 13 A. Från ateljén på Katarinavägen utförde Grünewald verk som till komposition och färg än idag känns samtida, trots att de tillkom för mer än hundra år sedan i en helt annan tid.
I Grünewalds tidiga porträtt möter vi en djärv och öppensinnad ung konstnär med en märkbar känsla för färglära, men även en kärleksfull make som med några få penseldrag fångar sin älskade Sigrids varma personlighet och eleganta anletsdrag. I ”Sigrid Hjertén i blå klänning” briljerar Isaac Grünewald med alla de färdigheter som följt med honom hem från Paris. ■