Aktuella auktioner
Se datum och information
Klubbades för 150.000 kr vid Uppsala Auktionskammare Internationella Kvalitetsauktion 5-9 december 2017.
287. Staffan Hallström (1914‑1976). ”Den barmhärtige samariten”.
Olja på duk, 66 x 105 cm.
Sin debututställning hade Staffan Hallström 1946 på Konstnärshuset, men slog igenom på riktigt med utställningen ”Hundra Målningar” på Konstakademin 1961.
För den originelle Staffan Hallström var tecknandet viktigt. Han arbetade fram sina motiv med vibrerande penselföring och till skillnad från samtidens konkretister som arbetade med geometrins former fångade Hallström känslor. Den emotionella laddningen är påtaglig. Hallströms uttryck för medmänsklighet genomströmmar auktionens målning Den barmhärtige samariten som torde vara utförd omkring 1963-65. Det handlar om krafter och motkrafter, där figurerna i bakgrunden vänt ryggen till, står den ömsinta handlingen i fokus. Hallström valde ofta den gula färgen och i kombination med några mörka konturer och blodets röda färg lyckas han beröra.
Staffan Hallström utvecklar sina målningar genom att bearbeta och återkomma till motiven, något som även var fallet i Ingens hundar och schackspelsmålningarna. Det är dessa omtagningar och sökandet som är viktiga för processen hos konstnären. Den barmhärtige samariten finns också i flera versioner, varav en i Moderna museets samlingar. Ursprungligen fick Hallström i uppdrag att utföra en större målning med detta motiv för Bodums kyrka 1963, men målningen kom aldrig på plats. Stig Johansson, ”Staffan Hallström” 1980, beskriver målningen s. 100;
”Ja nog är den gul alltid. Man vandrar i solvarm, gyllene färg i ett landskap som breder ut sig som en oändlig rymd. Några summariska, mörka konturer och hela handlingen är antydd. I högra hörnet barmhärtighetsgärningen, beskådad av en häst med sfinxliknande drag, mot horisonten två försvinnande figurer på väg, rak, jämn som en utrullad matta. Det är en nästan barnsligt enkel målning i sin åskådlighet, ett kärleksbudskap så rent, ja oskuldsfullt framfört att effekten blir helt överrumplande”.
Hallströms skaparprocess är tydlig i det aktuella verket. Hans färgbehandling med både uttunning, nästan transparenta lager och mer intensiva påläggningar skapar kontrast mellan det kalla och det varma. Hos Hallström är rummet är upplöst och det finns ett tydligt sökande efter formen som man anar även i det färdiga verket. Den ny-expressionistiske Hallström lät målningarna växa fram dels genom materialet men också ur hans egna känsloliv till en slags målerisk poesi.