Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion 13–16 juni »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 13 – 16 juni 2023
Birger Sandzén tillhör våra mest tongivande svensk-amerikanska konstnärer. När han väl lämnade Europa för det stora landet i väst kan han knappast ha anat de framgångar som skulle följa efter att han i sina storslagna skildringar av den amerikanska naturen lyckats fängsla den amerikanska publiken. Auktionen presenterar här en samling tidiga verk av Sandzén, med motiv från Sverige, Paris och Mexiko vilka alla har proveniens från tandläkare Allan Engström i Alingsås som var kusin till Birger Sandzéns hustru Alfrida Leksell.
Det konstnärliga intresset visade sig tidigt hos Sandzén som växte upp i en bildad prästfamilj i Blidsberg i Västergötland. Han uppmuntrades av sina föräldrar och redan i åttaårsåldern fick Sandzén börja ta teckningslektioner vilket följdes av att han som tioåring fick sina första konstlektioner vid Katedralskolan i Skara. Efter studentexamen sökte sig Sandzén först till Lunds universitet där han bland annat studerade konsthistoria under en termin men fortsatte sedan till huvudstaden. I Stockholm lockade naturligtvis Konstakademien och till den anrika institutionen sökte han men blev inte antagen. Därför blev det istället vid Konstnärsförbundets skola som han började sina konstnärliga studier år 1891, som en av åtta elever och tur var kanske det. Lärarna Anders Zorn, Richard Bergh och Per Hasselberg erbjöd en mer modern och frisinnad utbildning fri från traditionens ok. Av Zorn lärde han sig att fullt ut hänge sig åt måleriet, att skapa med energiska breda penseldrag och Sandzén utvecklade med tiden en mycket finstämd färgkänsla. Tillsammans med studiekamraterna Nils Kreuger och Karl Nordström bildade Sandzén ”Varbergsskolan” och trädde fram som en allt mer självsäker konstnär. Stockholm i alla ära men epicentret för den moderna konsten vid tidpunkten var utan tvivel Paris, uppmuntrad av vännerna Zorn och Bergh beslutade sig Sandzén därför för att fortsätta sin resa till Frankrike.
I januari månad år 1894 går så färden mot konstens mecka. Tiden i Paris blir inte lång men av avgörande betydelse för hans fortsatta konstnärliga frigörelse. Han tar in på Hotel de Brest på La Rue de Rennes och blir av Richard Bergh rekommenderad att söka sig till konstnären Edmond-François Aman-Jeans studio. Den franske symbolisten var vid tiden en beryktad målare som hade vunnit framgångar under de senare åren. Han var god vän med Ernest Laurent och Georges Seurat som han tidigare delat ateljé med och introducerade sina elever för impressionismen och – kanske av särskild betydelse för Sandzén – pointillismen. I Paris fanns inspirationen överallt – i de vackra miljöerna, i det kosmopolitiska livet, i staden där möjligheterna inte visste några begränsningar. Spännande möten, människor från olika delar av världen, kulturen, museerna och konstnärsbohemen var fängslande men det är ändå något som gör att sökaren Sandzén bestämmer sig för att ytterligare en gång fortsätta sitt äventyr. Färden går denna gång över Atlanten till den mäktiga kontinenten i väst. Konstnärskollegan Carl Milles, som också han tillbringade mycket tid i USA, har uttryckt följande: ”När Birger Sandzén kom hit ut måste han liksom jag häpnat över färgerna och sen ser man hur han kämpat sig fram till att bli den ende tolkaren av de mellersta staternas färg. Först med ungdomlig svenskögd älsklighet, sen växte mannen till att på senare år ha utvecklat sig till härlig maskulin kraft, den ende i den vägen som går sin egen väg, ej följande fårahjordens lagar om vad som är riktigt eller ej”.
När Birger Sandzén så vid tjugotre års ålder som så många andra svenskar tjusades av det stora landet i väst och reste till Lindsborg i Kansas kan han knappast ha anat att han skulle komma att stanna där under resten av sitt liv. Men kärleken till Amerika kom att vara för evigt och det var också där som hans måleriska begåvning verkligen blomstrade. Det hänförande landskapet med de vida vyerna och intensiva ljuset var triggande och förlösande och här fann Sandzén sig snart till rätta. Han erbjöds en tjänst på Bethany College vilket var det som lockade Sandzén till Lindsborg och under hela sitt professionella liv stannade han kvar på arbetsplatsen, sedermera som professor, trots erbjudanden om positioner på andra betydande institutioner. Under hela sin karriär fortsatte han att ställa ut på olika ställen i såväl USA som Sverige och han är bland annat representerad på the Brooklyn Museum of Art, the Library of Congress, the Chicago Art Institute, the Philadelphia Museum of Art och Nationalmuseum i Stockholm. Efter konstnärens bortgång lät dottern Margaret (1909-1993) och hennes make dr Charles Pelham Greenough III bygga The Birger Sandzén Memorial Art Gallery i Lindsborg för att tillsammans presentera och förvalta Birger Sandzéns betydande konstnärskap. ■