Modern & Samtida konst
+ Design & Klockor
Till katalogen »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 13 – 15 maj 2025
Nr 111 Simon Gate (1883‑1945). Praktvas. Swedish Grace. ”Himmel och Helvete” (Ljus och Mörker). Modell G 333. Orrefors 1928. Signerad ORREFORS 1928. S. GATE – E. WEIDLICH. No 333. Gravör Emil Weidlich. Dedicerad ”TO THE RIGHT HONORABLE THE LORD MAYOR OF LONDON AND THE LADY MAYORESS IN MEMORY OF THEIR VISIT TO THE STOCKHOLM EXHIBITION 1930 2/9 1930”. Graverad dekor av änglar och blankpolerade djävular i kamp ovanför ett landskap med kullar, vulkaner och brinnande solar. Röktonat glas. H 28,4, Ø 31 cm.
Modellen formgiven 1925.
Ett exemplar av modellen från 1925 finns på Detroit Institute of Arts, inv. nr 26.404.
En gravyrskiss till modellen, utförd av Simon Gate, finns på Nationalmuseum, inv. nr NMH 169/1982.
Ett antal gravyrskisser till modellen, utförda av Simon Gate, finns på Smålands museum.
Uppsala Auktionskammare tackar arkivet på Smålands museum för värdefull information vid katalogiseringen
av detta objekt.
200.000 – 300.000 SEK
€ 18.000 – 27.000
Överborgmästare 1:e Baronet Sir William Waterlow (1871-1931), Lord Mayor i London 1929-30, och dennes maka Adelaide Hay Gordon (1872-1957), Lady Mayoress. Given i gåva till överborgmästarparet i samband med deras besök till Stockholmsutställningen 1930.
Stockholms Auktionsverk, Stockholm, 10‑12 maj 1993, kat. nr 6273.
Andres Laszlos samling, förvärvad vid ovanstående auktion.
Paris, ”Exposition internationale des arts décoratifs et industriels modernes” (Parisutställningen), 1925,
modellen med underfat utställd i Grand Palais.
Metropolitan Museum of Art, New York, ”Loan Exhibition”, 1926, modellen utan underfat utställd invid ”Bacchuståget” och ”Fyrverkeriskålen”.
Metropolitan Museum of Art, New York, ”Exhibition of Swedish Contemporary Decorative Arts”, 18 januari
–27 februari 1927, modellen sannolikt utställd.
Barcelona, ”Exposición Internacional de Barcelona” (världsutställningen), 1929, ett rökfärgat exemplar av modellen utan underfat utställt i svenska paviljongen, sannolikt samma exemplar som auktionens vas.
Dorland House, London, ”The Swedish Exhibition” (Svenska Konstindustriutställningen), 1931, modellen
utställd i stora galleriet.
Erik Wettergren, L’Art décoratif moderne en Suède, 1925, modellen med underfat avbildad s. 25.
Karl Asplund, Svenska Dagbladet 57: Stockholmsupplaga A: Hus och Hem: Orreforsglas till Parisutställningen,
28 feb 1925, modellen med underfat avbildad och benämnd “Ljus och mörker”.
Exposition internationale des arts décoratifs et industriels modernes a Paris – Suède (utställningskatalog), 1925, modellen med underfat avbildad och benämnd ”La Lumière et les Ténèbres” (Ljus och Mörker) s. 11.
Otto Schulz (red.), Boet II: Månadsskrift för Hemkultur, Hantverk och Konstindustri: Svensk konstindustri på Barcelona-utställningen, 1929, vol. III, modellen med underfat avbildad s. 67.
Robert Byron, Svenska Slöjdföreningens Tidskrift XXVII: En engelsmans intryck av den Svenska Konstindustriutställningen i London, 1931, modellen utan underfat utställd på The Swedish Exhibition (Svenska Konstindustriutställningen) i London och avbildad s. 57.
The Architectural Review 412: The Swedish Exhibition, 1931, modellen med underfat avbildad s. 86, fig. 7.
Erik Wettergren & Arhur Hald, Simon Gate – Edward Hald, 1948, modellen med underfat avbildad och benämnd “Himmel och helvete” s. 80.
Derek E. Ostergard & Nina Stritzler-Levine (red.) för Bard Graduate Center for Studies in the Decorative Arts,
The Brilliance of Swedish Glass, 1918‑1939 (utställningskatalog), 1996, exemplaret från Detroit Institute of Arts avbildat och benämnt “Heaven and Hell” s. 213, kat. nr 56.
Henrik Sandberg, Orrefors 1898‑1930 – “Låt oss göra något vackert”, 2023, modellen med underfat avbildad i ett fotografi från tiden och benämnd “Ljus och mörker” s. 146, samt synlig utan underfat i ett fotografi från världsutställningen i Barcelona 1929 s. 171.
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 var en succé för Orrefors. Nu slog det småländska glasbruket äntligen igenom för en bredare publik. Orrefors främsta kreativa drivkrafter var lantbrukarsonen Simon Gate, som kom till bruket 1916, och formgivaren Edward Hald, som anställdes 1917. Till utställningen hade dessa givit form och mönster till vaser, skålar, pokaler och bruksglas i verklig nyklassicistisk anda. Nu var förväntningarna höga, eftersom brukets alster snart skulle ställas ut på världsutställningen i Paris, och granskas av den internationella kritikerkåren. Vid skrivbordet satt den unge Gate med glödande penna för att skapa något alldeles exceptionellt. Resultatet blev praktvasen ”Himmel och Helvete”, som ritades för Parisutställningen 1925. Verkets titel finns tidigt noterad i Orrefors tidsbok, men kom att kallas ”Ljus och Mörker”, eller på franska ”La Lumière et les Ténèbres”, i samband med utställningen.
Ett urval ur Orrefors Paris-kollektion presenterades i Svenska Dagbladet några månader innan utställningen slog upp portarna. Konsthistorikern Karl Asplund formulerade sin uppskattning för föremålen, och uttryckte särskild beundran för det aktuella verket:
”Det förnämligaste bland Gates nya verk synes mig vara den höga skål, som benämnes ’Ljus och mörker’. Denna bygger på en tekniskt fint genomförd kontrast mellan de olika effekter som fås av gravering med matt yta och med liknande former i slipning. Över ett fantastiskt bergslandskap, som bildar dekor för den nedre delen av skålen, utkämpas en luftstrid mellan ljusa och mörka andeväsen. Av fotografien framstår tydligt vilken utomordentlig kontrastverkan som konstnären nått med detta tekniska grepp”. (Svenska Dagbladet 57: Stockholmsupplaga A: Hus och Hem: Orreforsglas till Parisutställningen, 28 februari 1925).
Nu var tiden inne. I april 1925 öppnade Parisutställningen med pompa och ståt. Under praktfulla takkronor formgivna av Simon Gate presenterades svenskt konsthantverk i huvudbyggnaden Grand Palais, däribland ett omfattande utbud glas från Orrefors. Simon Gate erhöll Grand Prix för sina konstnärliga insatser, och hyllades unisont av inhemska och internationella recensenter. Museichefen för Musée des Arts Décoratifs fattade tycke för Orreforsglasen och ville köpa in ett antal föremål till museets samlingar. Med Erik Wettergren som rådgivare, hade museet fria händer att välja precis vad de ville. Men det fanns två verk som Orrefors disponent Edvard Strömberg hade plockat undan – ”Bacchuståget” och ”Himmel och Helvete”. Dessa var brukets kronjuveler; ovärderliga utställningspjäser menade att resa jorden runt och representera det allra yppersta från Orrefors. Exemplaret som ställdes ut i Paris 1925 var i klarglas och försett med ett underfat. Inför Barcelonautställningen 1929 tillverkades ett exemplar till, denna gång i röktonat glas och utan underfat. Auktionens vas daterar från 1928, och det är sannolikt samma exemplar som ställdes ut i Barcelona året därpå. Idag existerar endast ett fåtal kända exemplar av modellen. Ett exemplar i klarglas, utan underfat, finns på Detroit Institute of Arts, vilket förvärvades 1926.
Den första september 1930 anlände en högt distingerad person till Stockholm. Det var Londons överborgmästare 1:e Baronet Sir William Waterlow, Lord Mayor, tillsammans med sin maka Adelaide Hay Gordon, Lady Mayoress, och deras son. De var här för ett officiellt besök i Skandinaviens centrum, och blev mottagna av överståthållaren Carl Juhlin-Dannfelt. Morgonen dagen därpå bar det av med häst och vagn till Stockholms stadshus, i sällskap Waterlows egna spir- och svärdbärare. I Rådsalen välkomnades Waterlow av inbjudna gäster, däribland kronprins Gustaf Adolf, sedermera Gustaf VI Adolf. Efter att ha signerat gästboken, for sällskapet till Djurgården, där stadens viktigaste evenemang låg beläget – Stockholmsutställningen. Här fick den prominente gästen en guidad visning av generalkommissarie Gregor Paulsson och bestyrelsens generalkonsul Josef Sachs, tillika Nordiska Kompaniets VD, vilka sedan bjöd på lunch. Vistelsen fortsatte med ett besök till Kungliga Operan och uppsättningen ”Carmen”, samt en tur kring Stockholms skärgård i Ivar Kreugers motoryacht ”Tärnan”, bland annat. Den tredje och sista kvällen anordnade Stockholm stad en storslagen bankett på Stadshuset. Inte mindre än sexhundra gäster skålade för Waterlow och dennes följe. Auktionens vas överlämnades till överborgmästarparet i samband med besöket. Det var en spektakulär gåva som torde ha slagit den högt uppsatte Waterlow och dennes maka med häpnad.
Englands relation till det svenska konsthantverket är inte att försumma. Svenska Konstindustriutställningen på Dorland House 1931, där även ”Himmel och Helvete” ställdes ut, exponerade den engelska publiken för det som kom att kallas Swedish Grace. En hängiven besökare på de svenska utställningarna var konstkritikern Philip Morton Shand, som myntade begreppet Swedish Grace i en recension gällande Stockholmsutställningen 1930:
”Gothenburg showed that Sweden had a natural gift for planning and organizing exhibitions such as no other country possessed. The perfectly edited Swedish pavilion at the Paris Exposition des Arts Décoratifs of 1925 confirmed this suddenly acquired reputation. […] It was natural enough, therefore, that the world should have been waiting for the present Stockholm Exhibition with intense suspense. For one thing, it was on a much more ambitious scale than Gothenburg, and, for another, it was to be exclusively devoted to Swedish arts and crafts. […] And now, just when the boom in ’Swedish grace’ is at its very zenith, Sweden calmly proceeds to jettison this halcyon godsend without as much as a ’by your leave’! […] It is a great effort of national volition, a momentous and clear-sighted choice, an act of supreme, but unemotional, courage”. (The Architectural Review 405: Stockholm 1930, 22 augusti 1930, s. 67-69)
”Himmel och Helvete” förkroppsligar epitetet Swedish Grace, och är utan tvekan ett av Simon Gates nyckelverk. Här har formgivaren, som vanligtvis föredrog motiv av musor och rent klassicerande dekorer, frångått sin vana och skildrat en allegori över kampen mellan det onda och det goda. Ovanför ett landskap med aktiva vulkaner och brinnande solar som utgör vasens nederdel, är sex kolossala änglagestalter med dragna vapen, som var och en fångat och bundit fast en förargad satyr; allt mot en fond av molnbrytande solstrålar. Det är en storslagen scen – helt unik i konstnärens oeuvre. Uppdraget att gravera denna röktonade vas gick till en av brukets främsta gravörer, Emil Weidlich. Med oerhörd hantverksskicklighet har gravören kombinerat matt och blankpolerad gravyr i en enastående djupverkan, och därmed bringat liv till Gates skisser. Föreliggande auktion presenterar en unik möjlighet att förvärva ett av den svenska nyklassicismens absoluta mästerverk. ■