Modernt & samtida
Till katalogen
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 9 – 12 November 2021
Nr. 304 Sigrid Hjertén (1885‑1948). ”Södra landet”. Hjertén Grünewald. Olja på duk, 65 x 48,5 cm.
Utförd år 1912.
2.000.000 – 3.000.000 SEK
€199.000 – 299.000
Konsthandlare Tore Gerschmans (1913‑1992) samling, Stockholm.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Expressionistutställning”, maj 1918, kat. nr. 431.
Sundsvalls museum, ”Sigrid Hjertén”, 15 juni-8 september 1985, kat. nr. 4.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, ”Sigrid Hjertén”, 19 september-27 oktober 1985, kat. nr. 4.
Vikingsbergs Konstmuseum, Helsingborg, ”Sigrid Hjertén”, 9 november-8 december 1985, kat. nr. 4.
Göteborgs Konstmuseum, ”Sigrid Hjertén”, 12 december 1985‑2 februari 1986, kat. nr. 4.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Sigrid Hjertén”, 17 mars-28 maj 1995.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Den stora färgskrällen: Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald, Leander Engström”, 4 oktober 2008‑6 januari 2009, kat. nr. 103.
Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm, ”Konstnärernas Stockholm”, 15 juni-7 september 2016.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, ”Sigrid Hjertén: En mästerlig kolorist”, 10 februari-26 augusti 2018, kat. nr. 10.
Elisabet Haglund, Sigrid Hjertén, 1985, omnämnd s. 18 samt avbildad.
Shulamith Behr et al., Sigrid Hjertén, utställningskatalog, 1995, avbildad helsida samt avbildad i verkförteckningen s. 206.
Görel Cavalli-Björkman, Kvinna i avantgardet: Sigrid Hjertén. Liv och verk, 2017, omnämnd s. 94.
”Teckningen och färgen äro aldrig tydligt åtskilda, i samma mån man målar, tecknar man; ju högre färgen når i harmoni, dess exaktare blir teckningen. När färgen är på höjden av rikedom är formen i sin fullhet. Motsättningarna och samverkan mellan tonerna, det är hemligheten av teckning och form.” – Sigrid Hjertén i ”Paul Cézanne: Något om hans liv och verk”, 1911
Från den kombinerade lägenheten och ateljén på Kornhamnstorg blickar Sigrid Hjertén ut över det vackra Stockholm. Vyn är alldeles hänförande – i söder möter hon höjderna över Slussen och den livliga lastkajen nedanför som dagligen får besök av handelsfartyg, arbetare och flanörer på bryggan. Nedanför fönstret hörs bruset från trängseln mellan torgstånden från tidig morgon till sen kväll. 1912 är Sigrid Hjertén nyss hemkommen från studier i Paris, nygift med sin älskade Isaac Grünewald och bär parets son Iván på armen. När hon lyfter penslarna mot duken möter färgläran i Paris kärleken till Stockholm och målningarna som nu tillkommer hör till hennes allra främsta. I ”Södra landet” briljerar hon med en enastående teknisk skicklighet och en koloristisk djärvhet som helt saknar motstycke inom det moderna måleriet i Sverige.
Sigrid Hjertén var en nydanare och pionjär för sin tid. Hennes mod och vilja kom att ta henne från Sundsvall till Stockholm och vidare till 1900-talets stora konstmetropol Paris, dit hon anlände i september 1909. Med på tåget fanns väninnan Senta Centerwall och när de närmade sig Frankrike steg spänningen. Många var de unga konstnärer som for till Paris i början av 1900-talet och ryktet om stadens nya radikala måleri hade snabbt spridit sig till Skandinavien. Sigrid hade till en början inga planer på en längre vistelse i Paris och ville främst fokusera på textilkonsten, men efter några månader fann hon en stimulans av att befinna sig mitt i det parisiska konstlivet. Henri Matisse, som efter sitt genombrott vid Höstsalongen 1905 var en välkänd gestalt i staden, öppnade en måleriklass för några få vänner och beundrare.Att utbildningen var kostnadsfri spred sig snabbt bland de unga utländska konstnärer som bodde i Montparnasse och tillsammans med andra svenska konstnärer anslöt sig Sigrid till skolan. Matisse uppmärksammade genast den unga svenskans begåvning och Einar Nerman har berättat om en särskild episod: ”Jag minns så väl, när en dag Sigrid Hjerténs studie skulle kritiseras. Det var egentligen endast några färgklickar, som hon helt nonchalant lagt upp på den spända duken. Några milda färgackord, reminiscenser från de gamla svenska bondvävnaderna, som hon så nyligen studerat och kopierat på Nordiska museet i Stockholm. Det var något nytt i färg och toner, och när mästaren stannar framför hennes duk, blir det utrop av förtjusning: ’C’est merveilleux! C’est ravisant!’ Det går ett sus av beundran genom den andäktigt lyssnande skaran. Matisse har upptäckt henne.”
Med sin borgerliga uppväxt och eleganta manér rörde sig Sigrid vant i de mer kultiverade kretsarna i Paris. Hennes studiekamrat Isaac Grünewald var en frisk fläkt bland de skandinaver som bodde i staden, en rättfram ung man som hade lätt för att skaffa vänner även utanför den inre kretsen. Isaac uppmuntrar Sigrid att fortsätta måla och ser hennes enorma talang. Hans förtjusning i henne var till en början inte helt ömsesidig, men till sist blir de ett par och fortsätter att brevväxla även när Sigrid återvänder till Stockholm tidigt i september 1911. När hon senare samma månad sänder honom det dramatiska beskedet att hon väntar barn kommer Isaac till Stockholm. De gifter sig, och i början av maj 1912 flyttar familjen till Kornhamnstorg. Kontraktet beskriver den lilla lägenheten som även får fungera som ateljé: ”ett hörnrum åt torget till, samt mot Funkens gränd, beläget 5 trappor och med del i tambur och wc.” Det är från fönstret mot Kornhamnstorg och Södermalm som Sigrid Hjertén utför sina allra första utsikter över Stockholm, bland dessa ”Södra landet” som nämns i Görel Cavalli-Björkmans Kvinna i avantgardet – Sigrid Hjertén. Liv och verk: ”Kornhamnstorg är ett litet mästerverk med sitt hisnande perspektiv. I Matisses anda har Sigrid utformat motivet som ett svart elegant arabeskmönster tecknat mot en guldgul bakgrund. Andra utsikter målade från samma ateljé, Södra landet och Torget, har en liknande dekorativ verkan.” Den färgprakt som Sigrid skänker sina målningar från denna tid liknar få senare verk i hennes produktion. Matisse och livet i Paris har influerat Sigrid och hon vågar nu ta ut svängarna fullt ut i sitt måleri. Vyn mot Söders höjder bär känslan av ett panorama men samtidigt är bilden snäv och detaljerna nära. Hamnen på andra sidan vattnet var ett livligt tillhåll och ingen dag var den andra lik, en fängslande utsikt för en ung konstnär som i timmar kunde studera de inkommande fartygen, fasadernas stiliga skepnader och arbetare på kajen. Sigrid var en sann expressionist och vågade steget längre än sina samtida konstnärskollegor. I ”Södra landet” blir hennes känsla för färg särskilt dominerande, när hon skickligt sammanför skimrande turkosblå med mjukt rosa och gula toner. Sigrid tog starka intryck under studietiden i Paris och det är i de tidiga vyerna över Stockholm som hennes färdigheter lyser med all sin kraft.
”Södra landet” är ett av Sigrid Hjerténs främsta verk i privat ägo. Målningen har funnits i samma privatsamling i flera decennier och bjuds nu för första gången ut på auktion. ■