Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion
12 – 15 december »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 12 – 15 december 2023
Nr 858 John Bauer (1882‑1918). ”Labbmor slog upp dörren”. Tempera på duk, 32,5 x 38,5 cm.
Med påskrift i blyerts a tergo: ”Bröderna”. Med etikett på spännramen numrerad ”6” samt med blåkrita på spännramen: ”141”.
Version i tempera på duk av illustrationen till Vilhälm Nordins ”Kvastarnas kvast, alla kvastars kung” ur ”Bland Tomtar och Troll”, 1913.
400.000 – 600.000 SEK
€ 35.000 – 52.000
Fabrikör Axel Edvard Bolling (1876‑1963), kallad Grännakungen, Gränna.
Därefter i arv till hans dotter Lisa Bolling (1904-1972), Gränna.
Därefter till nuvarande ägare.
Bland Tomtar och Troll, 1913, jämför med illustration till “Kvastarnas kvast, alla kvastars kung” av Vilhälm Nordin.
I ”Bland Tomtar och Troll” från 1913 publicerades Vilhälm Nordins saga ”Kvastarnas kvast, alla kvastars kung” med illustrationer av John Bauer. Här möter vi den fattige kvastmakaren Jon som efter en märklig dröm vaknar upp och ger sig i färd med att binda en märkvärdig kvast som skall fyllas med magiska krafter – Kvastarnas kvast, alla kvastars kung! På sin vandring genom skogen med kvasten besöker Jon först Vingmor i hennes riskoja som fyller hans kvast med flykt efter att han lovat att föra hem hennes man som glömt sig kvar hos trollen i Stora berget. Därefter vandrar Jon vidare till Tassmors jordkoja och ber henne att fylla kvasten med lite hoppsan vilket hon uppfyller efter att även hon bett honom att föra hem hennes man som gått till trollen och inte kommit hem igen. Med kvasten fylld av flykt och hoppsan söker sig Jon djupare inåt skogen med önskan om att fylla kvasten med lite tryck och slagkraft. Han kommer fram till Labbmors stenkoja och bankar på hennes port:
”Labbmor slog upp dörren; hon var klädd i björnskinn från topp till tå och hade små fromma pepparkornsögon, men munnen var ett rött, ångande gap och vid bältet hängde avgnagda skallar och ben.
– Vem knackade? Röt hon.
– Den, som bär ers majestäts hovorden, sade Jon och pekade stolt på björnhårstotten i knapphålet.
Labbmor nickade strax och frågade:
– Vad kan jag göra för dig, du riddare av björnens tunga päls?
– Jag vill ha en smula slagkraft i min kvast, sade Jon. Visst och sant är jag världens ypperste kvastbindare, riddare av gröngölingens röda huva, ekorrens sköna svans och björnens tunga päls, men sätta det rätta eftertrycket i denna kvast mäktar jag inte och vågar därför vädja till ers majestäts nådiga vilja att hjälpa mig.
– Ädla riddare, sade Labbmor nu med tårar i pepparkornsögonen, min käre man, som slår och river och biter, sitter till bords med trollen i Stora berget och gör sig glada dagar, medan jag lever här i ensamhet; kan du föra honom tillbaka till mig, skall jag klappa din kvast.
– Klappa först, ers majestät, och jag skall nog föra hem höga gemålen!
– En karl står vid sitt ord, sade Labbmor och klappade kvasten.”
Med kvasten fylld alla de magiska krafterna fortsatte färden genom skogen mot Stora berget och trollen för att hos dessa förskaffa kvasten dess sista viktiga egenskap: outslitlighet. Efter att Jon tagit sig in till trollen fann han dem tillsammans med Vingmors, Tassmors och Labbmors gemåler. Trollkungen satt med sin spira och hetsade dem att mäta sina krafter när Jon lyckades beordra sin kvast att erövra spiran och satte den som skaft till sin kvast. Han fick med sig de bortflugna herrarna Vingfar, Tassfar och Labbfar och återbördade dessa till deras väntande hem. Fylld av kraft blev kvastarnas kvast till god hjälp hemma hos Jon som insåg så dess värde och därefter sålde kvasten till Bälg Storstig för en summa som dels bidrog till att Jon och hans hustru kunde skapa sitt drömhem för familjen men som också fyllde Jon med glädje, kraft och ett friskt humör för livet.
Ingen kunde som John Bauer levandegöra sagorna med sina stämningsfulla bilder av trollen, sagoväsen, prinsar och prinsessor. Illustrationerna till sagorna utfördes alltid i akvarell och många gånger laborerade han friskt med motiven tills allt kändes rätt. Ett fåtal verk valde Bauer också att vidareutveckla i tempera på duk, vilket han gjort i auktionens målning ”Labbmor slog upp dörren”. I den djupaste mörka skogen möter vi henne utanför dörren vid det mossbelupna stenhuset. Hennes imponerande figur klädd i björnpäls växer nästintill fram som en del ur naturen och målningen har låtits hållas i en dov och mörk färgskala där detaljer och konturer kans skönjas i bakgrunden. Några få färgaccenter förhöjer bilden, Labbmors plirande ögon, hennes smycken av kulor i röda och blå toner och så en benknota som träffas av en gnutta ljus och skiner till. Mysticismen är som alltid stor och med oöverträffad säkerhet slungar Bauer oss rakt in i sagans förtrollade värld. ■