Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion
11 – 14 juni 2024 »
Konstverk som säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 11 – 14 juni 2024
Arosenius var en konstnär som besatt förmågan att röra sig mellan samhällskritiskt måleri som kommenterade sin samtid och skämtteckning liksom satir. Hans främsta skola var livet, snarare än de institutioner som han visserligen hade bevistat, men ändå tog avstånd ifrån. Med sig från Valands målarskola tog han troligen framför allt vänskapen med konstnärskollegorna Gerhard Henning och Ole Kruse. Hans bohemiska natur och bildningsresor på kontinenten gav frukt i hans konstnärskap. Efter att han studerat och roat sig i Paris under vintern 1904-1905 återvände han till Göteborg och gifte sig snart med Eva Adler. Så föddes deras dotter Eva, för de flesta ihågkommen som Lillan. Hon blev en symbol för livet och en stor inspirationskälla för sin far. Han arbetade intensivt och hade en produktiv period där Lillan ofta fick stå modell. Arosenius, som tidigt fått diagnosen blödarsjuka, dog endast 30 år gammal i sviterna av denna sjukdom som hade präglat hela hans liv. Han hade just fått sitt stora genombrott och strålande recensioner efter en utställning på Valand 1908 tillsammans med vännerna Henning och Sigge Bergström. Postumt gavs bilderboken ”Kattresan” ut år 1909, en saga där dottern Lillan spelar huvudrollen.
I det nationalromantiska 1800-talet gjorde sagornas värld entré i hemmen och folksagor gavs ut av författare som HC Andersen och Bröderna Grimm. Arosenius lät sagoinspirationerna ta form med hjälp av sina penslar. Han rörde sig ytterligare mot strömmen och avstod från förankring i textförlagor, den höga stilens tradition och den nordiska symbolismen. Med utgångspunkt i enkla former och ett dekorativt måleri med rötter i folkkonsten tillsatte han ett innehåll och beredde vägen för en förståelse hos en bred publik. Arosenius konst präglas av ett konstnärligt uttrycksbehov där man kan relatera konsten till hans eget liv. Den genomsyras av en ironisk distans som antingen visar sig som uppsluppen respektlöshet eller en parodisk parafrasering av vedertagna ideal. Arosenius vände sig emot den riddarsymbolik som formulerades under 1890-talets ideal, bland annat förkroppsligad av hans gamla lärare vid Konstnärsförbundets målarskola Richard Bergh i dennes berömda målning ”Riddaren och jungfrun” från 1897. I en slags ”antiheroism” och i ett vid-sidan-av-perspektiv ville Arosenius berätta historier, utmana och raljera. Hjältarna blev just antihjältar som utstrålade kraftlöshet medan jungfrun avbildades som en sagoprinsessa med grund i nordisk sagoton.
För att presentera sina sagobilder använde sig Arosenius vanligtvis av akvarell och tempera, särskilt i de små miniatyrerna. Ibland tyckte han att olja på duk passade bättre. I auktionen presenteras flera goda representanter för Arosenius konstnärskap. Där finns både hyllningarna till dottern och hustrun i form av ”Sagolandet – Lillan med dockor i fantasilandskap” och ”Eva”, båda utförda 1908. En stilla interiör med ”Flicka som läser” (1903), en mer utmanande ”Modell med solfjäder” (1903), liksom ”Ömhet” (1901) med ett kärlekspar som vänslas hör till de lite tidigare verken. I den storslagna ”Venus triumf (Självporträtt)” från 1906 briljerar Arosenius i sin samhällssatir. Slutligen är oljemålningen ”Krogscen” en representant för konstnären då han iakttar det lättsamma och uppsluppna kroglivet i Göteborg. ■