Modern & Samtida konst
+ Design & Klockor
Till katalogen »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 13 – 15 maj 2025
Nr 921 Gösta Adrian-Nilsson GAN (1884‑1965). ”Vinterspel”. Monogramsignerad och daterad GAN 1942. Olja på duk, 81 x 116 cm.
Duken är uppspänd på äldre spännram med titel och datering: ”Lördagskväll K[…]” samt ”11/10 18”.
Med etiketter på spännramen: ”Gösta Adrian-Nilsson”, ”GAN 2.” samt ”Vinterspel”.
400.000 – 500.000 SEK
€ 36.000 – 45.000
Bukowskis, Stockholm, 26‑29 april 1983, kat. nr 5 (betitlad “Bandymålvakt”).
Svensk privatsamling.
Bukowskis, Stockholm, 28 november 1989, kat. nr 2.
Svensk privatsamling, förvärvad vid ovanstående auktion.
(Möjligen) Malmö, Modern konst, ”Gösta Adrian-Nilsson”, 5-26 september 1942, kat. nr 28 (under titeln ”Bandyspelare”).
Gunnar Liepe och Nils Wedel, GAN Gösta Adrian Nilsson, 1934, jämför med avbildade målningen “Vinterspel” s. 37.
Nils Lindgren, Gösta Adrian-Nilsson, 1949, jämför med avbildade gouachen “Ishockeymålvakt” s. 145.
Gösta Adrian-Nilsson (GAN) har förevigat atletens kraftfulla pose just när han når höjd i språnget. Han är iklädd en välsydd sportuniform som för tankarna till GANs husarer och sjömän, vilka hade upptagit all hans tid innan han började intressera sig för idrottsmän. Uniformerna, oavsett om de klädde en militär eller atlet, fascinerade GAN från ögonblicket han såg dem och symboliserade för honom manlig styrka, elegans och mod. Scener med unga atleter dyker upp för första gången i GANs produktion redan under 1910-talet men han fortsatte att utveckla motiven under decennier framåt. Auktionens ”Vinterspel” från 1942 är en kraftfull och dynamisk skildring av en av GANs favoritsporter. Inom ishockeyn fann han allt det han sökte inom sporten, muskulösa unga idrottsmän som gav allt i kampen om vinst eller förlust.
I katalogen till den viktiga epokutställningen Léger et l’esprit moderne 1918-1931 i Paris 1982 framhöll konsthistorikern Gladys C. Fabre idrotten som en viktig del av det framväxande moderna samhället i början av 1900-talet. En av de första konstnärerna, även internationellt sett, att tolka idrottsmotiv i bild var Gösta Adrian-Nilsson. Redan under sin vistelse i Berlin 1913-1914 utförde han små teckningar av idrottsmän i rörelse, inspirerad av den franska kubismen och den italienska futurismen, som han hade mött på Der Sturm, Europas ledande avantgardegalleri före första världskriget. Efter återkomsten till Lund i augusti 1914 hyrde GAN ett rum vid Idrottsgatan på Väster, nära den nya idrottsplatsen i Lund, där han fick inspiration till sina första målningar av unga muskulösa atleter i rörelse, både friidrottsmän och fotbollsspelare.
”Bara i kampen finns skönhet”, hade futuristhövdingen Marinetti proklamerat, och ”inget mästerverk utan ett aggressivt moment.” Det hårda och trotsiga tonfallet i de futuristiska manifesten hade tilltalat GANs häftiga temperament och känsla av undantagsställning. I tävlandet såg han en symbol för kampen om tillvaron och trots att intresset föddes redan på tiotalet var det först under 1920-talet som han på allvar tog upp idrottsmotiven, nu i form av hårda och kampfyllda sporter som boxning, rugby, amerikansk fotboll, ishockey och steeplechase. 1924 var GANs sista år i Frankrike vilket lyckligtvis sammanföll med anordnandet av Parisolympiaden, ett idrottsevent som kom att få stort genomslag i GANs konst. Den viktigaste målningen från denna tid är ”Olympiad”, som föreställer en spjutkastare i all sin kraft. Det är ingen tvekan om att synen av idrottsmännen i sitt esse gjorde stort intryck på GAN, som beskrev sina känslor i ett brev till konstnären Gösta Nystroem den 11 juli 1924: ”I kväll är det en hejdundrande olympisk bal i Olympia på Stora boulevarden – jag kommer troligen, eftersom jag ej går dit, att göra nya olympiska dansfigurer. För övrigt är det hett och bra, och jag funderar på att slå mina föregående rekord i ekonomisk uthållighetslöpning. […] Och när den olympiska kommittén räknar ihop recetten, så är det bara några smutsiga sedlar – medan på Parnassens berg i 86 Rue N-D. des Champs bilden av de atletiska ynglingarna mellan målstänger och nät hålles färdig – tills skummet har lagt sig, och de smutsiga sedlarna förlorat sin prestige. Då ska man få se en olympiad försedd med en dynamik, som varar längre än några flyktiga sommardagar.” I ett brev till sin bror Axel skrev konstnären Erik Olson, som lärt känna GAN väl, i ett brev daterat 20 juli 1930 om sin beundran för vännen och konstnärskollegan: ”Jag måste säga, och detta med glädje, att det i Göstas produktion finns riktiga pärlor – särskilt idrottstavlorna och folkvisorna.”
GANs återgivning av idrottare var allt annat än traditionsbunden, precis som GAN själv. Det var för honom helt främmande och istället valde han sina motiv med hänsyn till de agerandes kostymering. Därför föll det sig naturligt att han drogs till sporter som rugby, ishockey och boxning. Ishockeyn kom till Sverige i början av 1920-talet och blev snabbt en uppskattad sport bland unga män. Dyrkan av kampen, som GAN drogs till redan i de tidiga krigsbilderna han utförde på 1910-talet, går nu igen i ny tappning. Han utvecklade idrottsmotiven under decennierna som följde men utgick alltid från atletens kraftfulla rörelser när han byggde upp sina kompositioner. Auktionens explosiva ”Vinterspel” är en sann hyllning till idrotten, konsten och GAN som en av våra främsta skildrare av utvecklingen i samhället under 1900-talet. ■