Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion 6–9 december »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 6 – 9 december 2022
Nr 420 Georg Pauli (1855-1935). ”Ångbåtsbryggan”. Signerad G. Pauli. Olja på duk, 100 x 142 cm.
Även kallad ”Sommargäster på bryggan” samt ”På piren Hustegaholm, Lidingö 1901”.
400.000 – 500.000 SEK
€ 37.000 – 46.000
Professorskan A. Richert, vid 1909.
Grosshandlare Herman Asch (1853-1934), Stockholm, vid 1930.
Christie’s, London, 9 december 2009, kat. nr 216.
Åmells Konsthandel, Stockholm.
Svensk privatsamling, förvärvad från ovanstående.
Keisel Wilhelm Museum, Krefeld, ”Nordische Kunstaustellung”, vandringsutställning 1902-1904, Tyskland.
Die Dampferbrücke, Olegem (utställningen gick vidare till Wiesbaden och Frankfurt 1902-104), 15 maj-22 september 1902, kat. nr 472.
Sveriges Allmänna Konstförening, ”Vårutställning”, 1910.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm ”Georg Pauli Retrospektiv”, 29 mars-27 april 1930, kat. nr 94 (med titeln ”Sommargäster på bryggan”).
Carl G. Laurin, Minnen 1898-1908, vol III, 1932, s. 245.
Georg Nordensvan, Sveriges Allmänna Konstförening 1832-1932. En historik och jubileumsskrift, 1932, omnämns s. 238 apropå SAK:s vinst 4 år 1909 som “Sommargäster på bryggan, svensk nattstämning”, ev avbildad s. 220 i interiör.
Sixten Strömbom, Nationalromantik och radikalism. Konstnärsförbundets historia 1892-1920, vol II, 1965, under bilaga II, Inbjudna utställare 1891-1916, s. 491 som “Ångbåtsbrygga”.
A. Uddenberg, Svenska Dagbladet, 6 november 1987.
S. de Vries-Evans, The Impressionists Revealed. Masterpieces from Private Collections, London 1992, s. 133.
Det är härlig försommar i Stockholm, på bryggan vid Hustegaholm i Kyrkviken på Lidingö samlas framåt kvällningen ett sällskap i väntan på ångbåten. Solens svepljus spelar över vattnets blanka yta denna ljumma stilla kväll där en förväntansfull stämning ligger i luften. Längs målningens vänstra kant kommer en kvinna vandrande ner till bryggan. På bänken på motsatt sida sitter tre väntande damer. Den äldre kvinnan, klädd i en mörk klänning med vit blus och matchande kritvit hatt som fångar det skimrande kvällsljuset bär i sitt knä en nyplockad bukett syrener som sprider en ljuv doft av sommar, kanske att giva kvällens värdinna. Bredvid henne sitter en elegant kvinna i helvit klänning med en ljus halmhatt med ett svart band omkring. Hennes hår är uppsatt i en elegant frisyr och hennes karaktär förärar bilden en ljuv grace. De båda tycks samtala med den yngre flickan som står upp, även hon klädd i en vit klänning med svarta strumpor, håret prydligt samlat i en lång fläta på ryggen som kröns av hennes ljusa hatt med ett blått sidenband med vacker rosett. Längst bort på bryggan sitter ytterligare en kvinna med ansiktet vänt rakt emot oss och bredvid henne står en elegant herre i grå kostym med svart hatt, rocken lagd över sin vänstra arm och spatserkäppen bakom ryggen. Han blickar längtansfullt ut över vattnet, kanske skönjer han den annalkande ångbåten. Den ljuva försommaren är som bekant festligheternas tid med student, sommarlov och midsommar. Karaktärsfulla för sin tid är flera av de motiv som Georg Pauli omkring det förra sekelskiftet valde att skildra i just denna härligaste av tider, präglad av en sann nationalromantisk anda.
Som konstnär var Georg Pauli en fri sökare som ständigt inspirerades av nya strömningar. Med lätthet anpassade han sig till nya konstinriktningar, tolkade dessa på sitt eget sätt och var alltid intresserad av att hålla sig à jour med tiden. Verksam mitt under brytningstiden mellan de klassiska idealen och modernismens avantgarde var han ständigt aktuell, såväl som konstnär som debattör och kulturpolitiker. Hans måleriska mångsidighet och experimentlusta i kombination med hans färdigheter som skribent och talare har för alltid givit honom en självklar plats som en av våra mer tongivande konstnärer verksam under den omvälvande epok i det svenska konstlivet under decennierna omkring det förra sekelskiftet.
Opponentrörelsen, där Pauli kom att bli en av de drivande konstnärerna, vurmade för en friare utbildning än den som erbjöds på dåtidens akademi i Stockholm. Tilltron stod därför istället till utlandet och det var till Paris, staden som under 1870-talets mitt definitivt slagit ut de tidigare stora konststäderna Düsseldorf och München, som Pauli sökte sig. Tillsammans med de andra svenskarna som han lärt känna under åren på akademien förlustade man sig i den franska huvudstaden och höll ihop ”i lust och nöd, i fest och arbete.” Tiden blev förlösande och Pauli skulle även under några perioder vistas i Italien för att lära i de äldre mästarnas trakter och traditioner men återvänder så till Frankrike igen. I Grèz-sur-Loing möter han liksom många andra svenska samtida konstnärer det franska friluftsmåleriet i dess allra mest innerliga stund och anammar detta i såväl penselarbete som ljusåtergivning.
Hemma i Sverige blir Georg och Hanna Pauli ett självklart centrum i det moderna konstlivet, Hans Henrik Brummer har skrivit att: ”Hanna och Georg Pauli intog båda en central plats i det svenska konstlivet under en mycket lång tid, alltifrån det moderna genombrottet på 1880-talet med dess opponentrörelse en bra bit in på 1900-talet, som innebar en förnyelse och aktivt deltagande i tidens konstfrågor.” Från sekelskiftet och fram till 1940 kommer makarna Pauli att om somrarna vistas på sitt älskade Utö i Stockholms skärgård. Bostaden som ritats av arkitekt Ragnar Östberg blir en spännande mötesplats för deras omfattande umgänge av intressanta vänner, bland annat samlades här en imponerande skara till Georg Paulis 50-årsdag bland vilka kan nämnas prins Eugen, Ellen Key, Oscar Levertin, Richard Bergh, Oscar Björk, Robert Thegerström och Karl Otto Bonnier. Skärgården tar sig också in i Paulis konst som i auktionens målning med motivet från ångbåtsbryggan där han i ett sant impressionistiskt lyster fångar sällskapet på bryggan vid Hustegaholm. Målningen bär ett tydligt släktskap med Richard Berghs välkända ”Nordisk sommarkväll” från 1899-1900 i Göteborgs Konstmuseum, som är målad på Ekholmsnäs, beläget rakt över Kyrkviken från ångbåtsbryggan på Hustegaholm. Enligt tidigare uppgift är det sannolikt familjemedlemmar ur släkten Asch i det aktuella verket, systrarna Lina och Ester syns även i en annan målning från samma tid, ”På ångbåtsbryggan” med motiv från Skurusundet. Eventuellt är den poserande mannen konsthistorikern Carl G. Laurin som i sina Minnen omnämner bryggan vid Hustegaholm: ” Vilken särskild stämning av svensk sommar får man ej på ångbåtsbryggan! Georg Pauli målade en brygga, på vilken jag själv ofta satt eller snarare promenerade 1896, då jag bodde på Rudboda. Det var Hustegaholm brygga på Lidingön vid Kyrkviken. Pauli ha vackert återgivit den stilla väntan och familjesamling, som hör till dylika platser.”
Den konstnärliga resan som Pauli gör under sitt liv är närmast häpnadsväckande, från akademitidens traditionsbundna historiemåleri via det naturalistiska friluftsmåleriet genom nationalromantiken och det symbolistiska för att slutligen landa i en helt renodlad kubism. Mångsidigheten och variationsrikedomen måste ha sporrat honom att hela tiden söka sig vidare och aldrig fastna i förutfattade normer eller det bekväma, med djärvheten och modet som sina bästa vänner blev resultatet så ett fascinerande mångfacetterat konstnärskap. ■