Klassiskt & Asiatiskt
Till katalogen
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 9-11 december 2020
Nr. 431 Carl Milles (1875‑1955). ”Paulus Bländas”. Signerad Carl Milles. Gjutarmärkt L. Rasmussen, Køpenhavn. Patinerad brons, H 101 cm. Lös sockel i sten H 20,5 cm.
Utförd år 1926.
400.000 – 500.000 SEK
€ 39.000 – 49.000
Alfred Westholm, Milles: en bok om Carl Milles konst, 1950, s. 56, bild nr. 47.
Henrik Cornell, Carl Milles – hans verk, SAK, 1963, motivet upptaget i förteckning över Carl Milles skulpturer s. 254.
Det är en våldsam rörelse som genombrusar denna skulptur. Både ryttare och häst ryggar häftigt tillbaka inför ljuset som träffar Paulus och förblindar honom. Den egendomliga kontrapostställningen hos ryttare och häst skapar rörelse i skulpturen samtidigt som balansen är väl avvägd. Carl Milles har i arbetet med ”Paulus bländas” lånat drag från de romanska ryttarframställningarna, men gör det med sitt eget säregna uttryck.
Carl Milles var under 1900-talets första hälft den skulptör som dominerade svenskt konstliv. Han utförde ett mycket stort antal offentliga uppdrag både i Sverige och utomlands. I en tid då många städer byggdes ut och moderniserades fick Milles många av de stora utsmyckningsuppdragen. Under arbetet med Folke Filbyter-monumentet på Stora torget i Linköping intresserar sig Milles för det komplexa rörelsemotivet av ryttare till häst. De problem och lösningar som konstnären då mötte utvecklades till ytterligare ett självständigt konstverk, ”Paulus bländas”. Skulpturen har även kallats ”Paulus väg till Damaskus” och visar när Paulus möts av Jesus ljus och omvänds till kristendomen. ”Paulus bländas” har aldrig blivit utförd i större skala men var färdig skiss 1926. Sju exemplar gjöts hos Rasmussen i Köpenhamn och auktionens skulptur är en av dessa sju.
I arbetet med Folkungabrunnen i Linköping då de båda ryttarbilderna av Paulus och Folke Filbyter tillkom, kan man säga att Milles arbetar med varianter på ett gemensamt tema. Rörelse och kraft genomsyrar dem båda, i uppåtsträvande rörelse. Milles fick äntligen chansen att göra en ryttarstaty, eller rättare sagt två. Steget från Donatellos ”Gattamelata”, som han 1914 nämner för Heidenstam sätter igång hans längtan att göra en ryttarstaty, är dock långt. Vid tjugotalets mitt skapar han en egen tolkning av det klassiska motivet. Milles går sin egen väg då han skulpterar former som ingen annan.