Till katalogerna
Internationell Kvalitetsauktion
10 – 13 juni 2025 »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 10 – 13 juni 2025
Nr 774 Carl Larsson (1853‑1919). ”Clothilde” (Elektriciteten). Olja på duk, 64 cm (Ø).
Utförd år 1884.
600.000 – 800.000 SEK
€ 55.000 – 73.000
Konstnärens svärföräldrar Adolf (1828‑1890) och Hilda (1837‑1913) Bergöö.
Därefter genom arv till sonen Per Bergöö (1864‑1919).
James Johansson (vän till Carl Larsson som inköpte målningen vid en konkursauktion efter Per Bergöö på 1920-talet).
Därefter genom arv efter ovanstående.
Uppsala Auktionskammare, 3 juni 2008, kat. nr 159.
Svensk privatsamling, förvärvad vid ovanstående auktion.
Åmells konsthandel, Stockholm.
Ulwa Neergaard, Carl Larsson. Signerat med pensel och penna, 1999, upptagen i katalogdelen under år 1884 som kat. nr 191, se även kat. nr 286 (notera att författaren förväxlat de båda versionerna).
Paret Pontus (1827-1902) och Göthilda (1837-1901) Fürstenberg i Göteborg och deras relation till tidens konstnärer har haft en avsevärd betydelse för vår svenska konsthistoria. Tack vare ett genuint intresse för konst och kultur i kombination med en stor förmögenhet, hörde de till periodens största mecenater och konstsamlare. Med sitt stöd verkade de för många unga konstnärers utveckling och framgång, de bidrog exempelvis till resor till Frankrike för vidare studier och påverkade på så sätt den svenska konstscenen under 1800-talets senare del avsevärt.
Paret Fürstenberg inredde ett praktfullt och påkostat hem vid Brunnsparken i Göteborg och lät engagera flera konstnärer för att smycka det så kallade Fürstenbergska palatset. I en tid med stora industriella och tekniska innovationer, ville paret Fürstenberg manifestera sig som moderna och i tiden. Inget var för dyrt eller extravagant för det konstsamlande paret. Vid ett besök i Paris 1884 inhandlades konst för den svindlande summan av 34 000 kronor för deras nyanlagda galleri. Inredningsarkitekten Adrian Petterson fick i uppgift att omvandla övervåningen i palatset till ett privat museum. Skulptören Per Hasselberg kom att smycka rummen med skulpturer och takfriser. Det sattes in takfönster för bästa möjliga ljus, men man satte även in den nya elektriciteten för att belysa konstverken. Detta var vid denna tid en oerhörd lyx. År 1885 öppnade Pontus och Göthilda Fürstenberg sitt nybyggda galleri för allmänheten och med detta var deras plats i dåtidens kulturelit fast förankrad.
Till inredningen av deras nya galleri beställde Fürstenberg konstverk av sina protegéer. Per Hasselbergs allegoriska takgrupper över naturkrafterna och uppfinningarna samsades med Carl Larssons triptyk ”Renässans”, ”Rokoko” och ”Nutida konst”. Takdekorationerna av Hasselberg kröntes av målade tondi föreställande bröstbilder av kvinnliga genieer, av vilka det aktuella verket ”Clothilde” (Elektriciteten) målat av Carl Larsson är en. De övriga fem utfördes av Larssons namnkunniga målarbröder, alla tillhörande gruppen Opponenterna; Richard Bergh gestaltade Fotografiet, Georg Pauli Telefonen, August Hagborg Magnetismen, Hugo Salmson Ångan och Ernst Josephson Dynamiten.
Auktionens målning föreställande Elektriciteten är utförd år 1884 när Carl befann sig i Frankrike tillsammans med hustrun Karin, troligen i den lilla byn Grez-sur-Loing på landsbygden. Elektricitetens kraft fascinerade Larssons samtid. Den stod för den moderna tidens snabba och ständiga förändring. Och det formligen sprutar om Elektriciteten som personifieras av en ung kvinna i auktionens målning. I handen håller hon en metallstav som det ryker om och hennes hår lyser. Det är en djärv avbildning av elektriciteten, och konstnären fångar dess svindlande hastighet genom målningens centrifugala rörelse. På kvinnans axel är en svart katt nära ett språng mot betraktaren. Kanske får katten, med sina lysande ögon, symbolisera en gammal tradition av skrock, som balanserar mellan vetenskap och det okända. Den statiska elektriciteten far genom kattens päls i denna vibrerande bild. Elektriciteten var onekligen en revolutionerande kraft som skulle omskapa hela vår verklighet.
I en målning som skiljer sig från det vi vanligtvis ser av konstnärens hand, utförd innan han till fullo ger sig hän akvarellmåleriet med idylliska interiörer, utforskar han här oljefärgens färgrika möjligheter. Resultatet är ett symbolistiskt mästerverk i sitt slag. Den runda duken är okonventionell, men blir den canvas där Carl Larsson kan förena teknikens under med en experimentlusta i utforskandet av den moderna samtiden.
Av någon anledning utför Carl Larsson 1886 en variant av motivet som byter plats med hans första version i galleriet. Originalmålningen skänker han till sina svärföräldrar Adolf och Hilda ”Lillmor” Bergöö och byter då även titel på den till ”Clothilde”, kanske efter fransyskan som stått modell för honom. När Fürstenbergska galleriet vid Pontus Fürstenbergs död 1902 skänktes till Göteborgs konstmuseum ombads Larsson att måla en ny kopia. Hela samlingen kom att flyttas till museet 1922 då man kopierat hela galleriets fasta inredning och man kan fortfarande idag se konstverken i den miljö som paret Fürstenberg skapat. ■