Modern & Samtida konst
+ Design & Klockor
Till katalogen »
Säljs vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 14 – 16 maj 2024
Nr 747 Bror Hjorth (1894‑1968). ”Kafferep vid Långsjön”. Signerad Bror Hjorth. Olja på duk, 133 x 226 cm. Totalt inklusive originalram utförd av konstnären, 144,5 x 238 cm.
Utförd år 1940.
Med etikett på spännramen med konstnärens egenhändiga påskrift: ”Kafferep vid Långsjön Bror Hjorth”.
Med påskrift på ramen: ”Ekman”, ”XXI”, ”698” samt på spännramen: ”No 3308”.
12.000.000 – 15.000.000 SEK
€ 1.034.000 – 1.293.000
Regissör Hasse Ekmans (1915‑2004) samling, Stockholm.
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm, “Hasse Ekmans samling”, 1‑6 oktober 1964, auktion nr 82, kat. nr 16.
Hovtraktör Tore Wretmans (1916‑2003) samling, Stockholm.
Operakällaren, Stockholm.
Direktör Carl-Eric Björkegrens (1920‑2005) samling, Stockholm.
Sotheby’s, Stockholm, “Modern Svensk Konst från Carl-Eric Björkegrens samling”, 9 december 1991, kat. nr 47.
Konsthandlaren Bo Alveryds (1939‑2018) samling, Stockholm, förvärvad vid ovanstående auktion.
Bukowskis, Stockholm, 31 oktober 2006, kat. nr 100.
Affärsmannen Kent Löwenbergs (1943‑2022) samling, Stockholm, förvärvad vid ovanstående auktion.
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm, ”Svensk och Fransk konst”, 1941, kat. nr 34.
Statens Museum for Kunst, Köpenhamn, ”Nutida svensk konst”, 1942, kat. nr 110.
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm, ”Bror Hjorth”, 13 mars-5 april 1943, katalog No. 179, kat. nr 16.
Statens Museum for Kunst, Köpenhamn, ”Bror Hjorth – Skulptur, Maleri, Haandtegning – Retrospektiv Udstilling i Statens Museum for Kunst, 14 mars-14 april 1948, kat. nr 91 (under titeln ”Kaffekomsammen”), avbildad s. 15 i katalogen.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Samlarnas utställning”, 5‑27 mars 1949, kat. nr 233.
Bror Hjorths Hus, Uppsala, ”Bilder av Bror – av och med Bror Hjorth, 13 juni-26 augusti 2012.
Nationalmuseum, Stockholm, ”Trädgården – konst och natur under sex sekler”, 23 februari 2023‑7 januari 2024, kat. nr 201.
Erik Blomberg, Bror Hjorth, 1942, avbildad s. 79.
Stig M. H:son Björkman (red.), Svenska hem i ord och bilder, 1942, Hemma hos Hasse och Agneta Ekman, avbildad s. 252.
Bror Hjorth, Mitt liv i konsten, 1967, upptagen i katalogdelen under år 1940, s. 72, avbildad s. 136.
Ulf Linde, Margareta Wirkmark m.fl., Möte med Bror Hjorth, 1986, upptagen i katalogdelen under år 1940, s. 205, avbildad s. 168.
Tore Wretman, Mat och minnen, 1987, avbildad s. 231.
Synnöve Gahrén Annersten & Johanna Sydstrand, Jag kan bara måla det jag älskar – En bok om Bror Hjorth och hans konst, 1994, avbildad s. 17.
Magnus Olausson (red.), Trädgården – konst och natur under sex sekler, Nationalmuseum utställningskatalog, 2023, avbildad s. 209.
Det är en stålande sommardag i det vackraste av Sverige. I trädgårdens prunkande grönska har familjen samlats runt det avlånga bordet för ett födelsedagsfirande. Tårtan har bakats och dekorerats med jordgubbar, en vit duk har lagts över bordet och finporslinet har plockats fram ur skåpet. Solen sänker sig över skogens trädtoppar på andra sidan sjön och skänker med sin reflekterande ljusgata ett värmande släpljus som strilar in mellan stammarna vid strandkanten. Runt bordet råder en härligt uppsluppen glädje med lekande barn och dansande ungdomar som virvlar runt sällskapet som redan sitter på plats för att fira jubilaren. Doften av den svenska sommarens sötma sprider sig förföriskt och till detta längtansfulla minne återvänder den livsbejakande konstnären Bror Hjorth för att hylla en av sina riktigt lyckliga stunder här i livet.
Det monumentala mästerverket ”Kafferep vid Långsjön” är en av den svenska modernismens viktigaste och mest älskade målningar. Alltsedan dess tillkomst har den praktfulla målningen med sin klara, starka kolorit spridit sin genuina varma och glädjefyllda känsla till en beundrande publik. Som ingen annan lyckades Bror Hjorth måla sig rakt in i våra hjärtan och förmedla den unika svenska folksjälen genom sitt lysande konstnärskap. Vi möter här familjen Hjorth som har samlats för att fira Brors svägerska Lillis födelsedag. Vi befinner oss i det uppländska Kambo vid Långsjöns strand i Björklinge, en plats som betydde mycket för Bror Hjorth under 30-talet och som han själv har skrivit om i Mitt liv med konsten: ”I glädjen över landet och Kambo där vi bodde på somrarna, flyttade vi nu ut på allvar och övergav Stockholm. Det var kanske inte så klokt gjort och det skulle straffa sig i längden, men nu var jag lycklig. Far hade byggt mig en ateljé på den höga åsen vid Långsjön bland tallarna och granarna. Genom ateljéfönstret hade jag de höga trädstammarna som sköt upp mot den blå himlen, och från sjön hördes om somrarna skrik och rop av alla gårdens och grannarnas barn som badade i viken.”
Bror Hjorths otvivelaktiga betydelse för den framväxande modernismen i Sverige tog sin början i Paris under 1920-talet. Intressant nog var det utanför Sveriges gränser som Hjorth kom att finna sitt verkliga kall som konstnär och slutligen hitta hem i ordets renaste bemärkelse. ”Mitt egentliga liv, det med konsten, började vid ankomsten till Paris 1921”, skriver han i Mitt liv med konsten. Hjorth skrev in sig som elev vid Antoine Bourdelles skulpturskola vid rue de la grande Chaumière och hyrde samtidigt en egen ateljé i Clamart, en av Paris förstäder. Där experimenterade han med kubismens voluminösa former och försökte förstå den inre formens väsen. Det var i Paris som han på nära håll fick möta konst av de stora franska mästare som han hittills endast förälskat sig i genom böcker. I Rodin fann han en skulptör med en överväldigande uttrycksfullhet som lämnade bestående spår, hos van Gogh, Cézanne och Gauguin bekantade han sig med hela symfonier av färger. Just mötet med Gauguins måleri från Tahiti spelade en avgörande roll för Hjorths utveckling. Visst älskade han att andas luften i Paris och var lycklig när han strövade längs Seine med all världens konst att beskåda framför sina fötter. Samtidigt väckte Gauguins exotiska måleri hos Hjorth en djupt rotad kärlek för sin egen barndoms år och den ursvenska bygden han kände så väl i hjärtat. ”Genom Gauguin fann jag också helt anspråkslöst ett exotiskt land för mig själv utan att det minsta anstränga mig. […] Mitt land, mitt hem, mina föräldrar, den klarblå himlen, de mörka granarna och tallarna, sjöarna och backarna, de ljusa nätterna. Alltsammans slog ut i blom för mitt inre. […] Jag behövde inte söka mina motiv någon annanstans.”
Från Paris återvänder Bror Hjorth så därför hem till Sverige året 1930 tillsammans med sin gravida hustru, danskan Tove Friis. Han behöver inte längre söka någon annan plats, i hemlandets förlovade natur hade han funnit sitt eget Tahiti: ”Vi bosatte oss vid Kambo, kom på sommaren med värmen och blomstren och fåglarna. Naturen bjöd på alla vidunderligheter en svensk sommar kan bjuda på. Skogen och sjön och blommorna och kornknarren i ljusa sommarnätter. Och i juli föddes Ole.” Att Sverige är ett exotiskt land är måhända lätt att glömma, men när vi står framför hans majestätiska ”Kafferep vid Långsjön” slås vi av detta självklara faktum. I en symfoni av färger, som likt nyårsnattens fyrverkerier exploderar i ett crescendo, stegras de häftiga oblandade kulörerna. Här besjälas det svenskaste av natur och kultur, här briljerar en av vårt lands främsta kolorister i ett samspel mellan människa och miljö. Bror Hjorth var en av de ledande inom grupperingen ”Färg och Form” och ingen annan konstnär har genom sina alster kunnat uttrycka denna benämning tydligare. Formen var precis lika viktig för honom som de klara, oblandade färgerna. Tack vare att han under sina tidigare år främst fokuserat på skulpturen hade han också en alldeles särskild talang för bilduppbyggnad, volym och människokropparnas utformning och dynamiska rörelse som tydligt framträder i auktionens målning.
”Kafferep vid Långsjön” utfördes år 1940 i Bror Hjorths ateljé i Uppsala, till vilken han flyttat året dessförinnan. Målningen för oss några år tillbaka i tiden, till ett minne som utspelar sig under 30-talets mitt, när dagarna var otvunget lyckliga. Tillkommen under oroligare tider med rådande världskrig i Europa blir detta en hyllning till familjen Hjorth och inte minst till Brors mor Lotten som avled året innan dess utförande. Under hela livet stod Bror mycket nära sina föräldrar, vilka var hans starka stöttepelare som hjälpte honom genom svåra perioder av sjukdom och tvivel och försörjde såväl honom som familjen under stora delar av livet. Bror Hjorth stod också nära brodern Gösta som tyvärr gick bort i unga år 1929 och lämnade hustrun Lilli och deras tre barn efter sig. Det är alltså svägerskan Lilli som bjudit in till kalas för att fira sin födelsedag när sommaren är som allra vackrast, under juli månads första härliga dagar. De båda bröderna hade varsitt hus vid Långsjön och i denna ljuva miljö skapades härliga minnen att ta fram när livet bjöd på svårare stunder.
Modern Lotten är centralfiguren i målningen, i soffan sitter hon flankerad av sin make Emil med solhatt och konstnärssonen Bror som omsorgsfullt håller sin arm om henne. Bror är lättidentifierad med sin karaktärsfulla attityd med de svarta glasögonen och den skarpa luggen som kikar fram under baskern. Vid bordets kortsida står värdinnan Lilli, iklädd en gul klänning med rött band i midjan och matchande prydnad i håret är hon just i färd med att servera kaffe ur kannan. Sittande med ryggen mot betraktaren i en klargul jacka och med röda klackskor finner vi Brors hustru Tove och i den rosa stolen sitter hennes vackra väninna från Danmark som vi tyvärr inte känner till namnet i profil, elegant hållandes en cigarett i sin vänstra hand. Bakom henne leker Bror och Toves son Ole med kusinerna Eskil och den något äldre Ingela som avslappnat knutit sin tröja runt midjan denna heta sommardag. På andra sidan bordet i målningens högra del finner vi ytterligare en kusin, Brors mycket omtyckta brorsdotter Barbro och hennes kamrat Eva Cederblad (gift Nordenson och sedermera tongivande Skansenchef). Barbro lär ha ådragit sig minnet av hur Bror under festligheterna under en stund lämnade bordet och satte sig på verandans trappa för att föreviga denna lyckans stund.
I den enastående målningen ”Kafferep vid Långsjön” samlas alla Bror Hjorths konstnärliga erfarenheter i en briljant komposition som präglas av liv och rörelse förevigad med den mästerlige koloristens härligt uppdrivna färgskala. De klara kulörerna av olika gröna, blå, gula, röda och vita toner spelar över hela scenen och blir till en osannolik skapelse olik allt annat som tidigare skapats i vårt land. Målningen ådrog sig omedelbart efter sin tillkomst publikens jubel och har alltsedan dess ingåtts i synnerligen betydelsefulla samlingar som ett högt skattat konstverk bland några av våra främsta kännare. Den karaktärsfulle regissören Hasse Ekman förvärvade målningen och placerade den på hedersplats i sin stockholmsvåning tillsammans med andra betydelsefulla målningar av bland annat Sigrid Hjertén, Nils Dardel, Einar Jolin, Ragnar Sandberg och Eric Hallström. 1964 går Hasse Ekmans samling under klubban på Svensk-Franska Konstgalleriet och målningen förvärvas då av krögaren Tore Wretman som några år dessförinnan i egen regi slagit upp dörrarna till Operakällaren vilken han önskade fylla med högklassig konst av våra svenska konstnärer och konstaterar i sina memoarer att ”Kafferep vid Långsjön” var ”En tavla som jag köpte av Hasse Ekman och som jag alltid tyckt vara ett värdigt konstverk för Operakällaren”. Under många år välkomnade målningen besökarna till Operakällaren i restaurangens foajé och ådrog sig alltid mycket uppskattning och beundran. Under slutet av 1980-talet förvärvades så detta beryktade konstverk till finansmannen Carl-Erik Björkegrens betydande samling i samband med att restaurangen bytte ägare. Några år därefter såldes målningen på Sotheby’s auktion i Stockholm där den köptes av konsthandlaren Bo Alveryd, innan det välkända mästerverket slutligen förvärvades av affärsmannen Kent Löwenberg (1943-2022) på auktion i Stockholm 2006.
Nu, närmare tjugo år senare, erbjuds härmed den exceptionella möjligheten att förvärva ett av vårt lands mest betydelsefulla moderna konstverk. Målningens gedigna utställningshistorik vittnar om att detta är ett konstverk som uppskattas att låna in till utställningar och visas upp för den stora publiken på våra främsta museer och institutioner, exempelvis har målningen under det senaste året ingått i Nationalmuseums välbesökta utställning ”Trädgården”. ”Kafferep vid Långsjön” är en allt så älskad målning vars färgprakt och storslagenhet etsar sig kvar i allas våra minnen och med en omedelbar värme välkomnar oss att dela familjen Hjorths glädjefyllda födelsedagsfirande en underskön sommardag vid Långsjöns strand. ■