Auktion: Klassiskt
Till katalogen
Klubbades för 1.200.000 kronor vid Uppsala Auktionskammares Internationella Kvalitetsauktion 11-14 juni 2019
Nr. 1274 Presentationsdosa Högklassigt stockholmsarbete i rokoko. Frantz Bergs, Stockholm (verksam som mästare 1725-1777). Guld, 21K. Sexpassformad. Rikt dekorerad med växter och blomster i grön emalj en basse taille. Friser med driven och ciselerad dekor i relief av blomster. L 8, B 7,4, H 3,2 cm. Vikt c:a 210 gram.
Jämför med grön emaljdekor på dosa av Bergs i Victoria & Albert museums samlingar: LOAN:GILBERT.331-2008.
Jämför med formen på dosa av Frantz Bergs i Nationalmuseums samlingar: NMK 2/1937.
Amiralen Johan Fredrik Oskar von Kræmer (1829-1904). Sannolikt given som gåva av Tsar Alexander III.
Därefter genom arv till dottern Emmy von Kræmer (1877-1963), gift med arkitekten Sigurd Frosterus
(1876-1956).
Därefter genom arv till dottern Johanna Weckman (född Frosterus 1908-1999).
Därefter genom arv till dottern Elisabeth Weckman, sedermera given som gåva till nuvarande ägare.
Bernhard Estlander och Karl Ekman. Från hav och hov: Amiral Oscar von Kræmers levnadslopp skildrat på grundvalen av efterlämnade papper. Stockholm: Schildt; 2014. Dosan avbildad och beskriven som kejserlig gåva s. 405.
Heikki Tiilikainen. Tsaarin amiraali: suomalainen Oscar von Kraemer. [Helsinki]: AtlasArt; 2008. Dosan avbildad och beskriven som kejserlig gåva s. 154.
Under Stockholms himmel, “Den ihåliga härligheten: Frantz Bergs – en svensk guldsmeds öde”, 1999, Sankt Eriks årsbok, jämför med formen på dosa avbildad s. 145 samt med liknande emaljdekor på dosa avbildad s.149.
Från slutet av 1600-talet och framför allt under 1700-talet skulle varje gentleman och fin dam med god smak äga minst en dosa. Miniatyrformatet och förmågan att kunna tillverka något så utsökt vackert och dyrbart är ännu i dag fascinerande men det var särskilt under rokokon under 1700-talet som det fanns en vurm för galanterier, små vackra ting och däribland dyrbara dosor i guld, ej sällan utförda med emalj och dyrbara stenar.
Med hovet i Frankrike som förebild men även i andra delar av Europa och senare även i Sverige blev det vanligt att kungen överlämnade dyrbara dosor till ambassadörer och andra personer inom hovet som tecken på sin välvilja och uppskattning. Att ge bort pengar ansågs inte comme-il-faut och dosorna gavs som förtäckta monetära gåvor. Dessa kunde senare inlösas mot pengar hos en guldsmed, varför det hände att dosor kunde ges bort i gåva vid ett flertal tillfällen. Traditionen att ge bort gulddosor anammades även av högadeln och andra högt uppsatta personer i samhället. Efterfrågan på dessa utsökta föremål främjade juvelerarkonsten. Det blev vanligt att guldarbetarna uppvisade just en gulddosa som mästerstycke och prov på sin skicklighet.
Dosorna användes framför allt till snus, men även till dragéer, piller och skönhetsmedel. Det är svårt att avgöra till vad just en specifik dosa använts till, en spegel i lockets insida kan likaväl ha använts vid sminkning som till att kontrollera att snuset inte syntes i ansiktet. Både män och kvinnor använde dosor. Kvinnornas var mindre i storlek och hade även mer feminin dekor. Jaktscener och ekivoka motiv tillhörde de manliga dosorna.
Auktionens dosa är utförd av Sveriges ledande guldsmed under rokokotid Frantz Bergs. Han föddes 1697/98 i Stockholm. Yrket ärvde Bergs genom mödernet där släktskap fanns med guld- och silversmeden Henrik Richter som antog Bergs som lärling. Efter färdigt gesällprov skrevs Bergs ur läran 1717 och begav sig ut på kontinenten för sin gesällvandring. Målet blev Frankrike och Paris där han fick möjlighet att förkovra sig i dåtidens senaste stilriktning. Vid hemkomsten till Sverige 1725 blev Bergs guldarbetare och juvelerarmästare i Stockholm och kom från 1728 att ta över just Richters verkstad och bostad på Lilla Nygatan. Frantz Bergs skickliga arbeten utmärkte sig tidigt och 1742 utnämndes han till hovjuvelerare. I denna roll kom han bland annat att arbeta med två serafimerkraschaner till tronskiftet 1751, utförda efter ritning av Jean Eric Rehn. Auktionens dosa är ett gott exempel på hur Frantz Bergs höll jämna steg med sina yrkeskollegor på kontinenten. Som så många andra av hans verk saknar den årsstämpel men form och dekormässigt kan den placeras i den tidiga rokokon.
Den finlandssvenske amiralen och adelsmannen Oscar von Kræmer föddes 1829 på godset Hömäki gård i Egentliga Tavastland i Storfurstendömet Finland. Hans karriär i den ryska kejserliga flottan kom att bli lång och synnerligen innehållsrik. Från deltagande i Krim-kriget som flaggkapten, stabschef vid flottan till ledamot vid riksrådet. Den aktuella dosan är given som en gåva av sannolikt tsar Alexander III, vid en av von Kræmers många prestigefyllda utnämningar. Hur dosan kommit i tsarfamiljens ägo är ännu höljt i dunkel och kan endast spekuleras i. Dess kvalitet kvalificerar den dock som en möjlig kunglig gåva från det svenska hovet.